Dagvatten, natur och förskola i Stråvalla
Planförslaget omfattar några olika områden i Stråvalla som föreslås bli allmän plats natur med kommunalt huvudmannaskap. Syftet är att möjliggöra införandet av ett kommunalt verksamhetsområde för dagvatten i Stråvalla. Införandet av verksamhetsområdet är resultatet av en längre tids problematik föranlett av den bristfälliga dagvattenhanteringen i de aktuella delarna i Stråvalla. Förskolan i Stråvalla finns också med för att möjliggöra en utveckling med tillkommande avdelningar tillsammans med utemiljö.
Vad planeras?
Detaljplanen syftar till att möjliggöra införandet av verksamhetsområde för dagvatten i Stråvalla. Huvudmannaskapet för allmän plats natur blir kommunalt och en fastighetsreglering till kommunen möjliggörs därmed genom detaljplanen. Detaljplanen omfattar även Stråvallas befintliga förskola med syfte att möjliggöra en utveckling för ytterligare avdelningar med tillhörande utemiljö.
Detaljplanen handläggs med ett standardförfarande.
Stadsbyggnadskontoret gör bedömningen att förslaget till ändring av detaljplan inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Vad händer nu?
Kommunfullmäktige antog detaljplanen den 19 mars 2024.
Detaljplanen är överklagad till Mark- och miljödomstolen den 15 april 2024.
Senast publicerad:
Fakta
Område: Stråvalla
Användning: Skola och natur
Var i processen: Överklagad
Fastighet: Stråvalla-Kärra 2:56, 1:10, S:2, S:4, 1:94, 1:4, 1:5, 3:56 samt Löftaskog 9:1
Dnr: SBK 2019-1001
Planprocessen
-
Planbesked
Planprocessen börjar alltid med ett planbesked.
Första steget i planprocessen är att ansöka om planbesked. Det är byggnadsnämnden som fattar beslut och som ger positivt eller negativt planbesked. Ett sådant beslut kan inte överklagas. Ett positivt planbesked innebär att detaljplanläggning kan påbörjas. När alla steg i planprocessen är genomförda, fattar byggnadsnämnden beslut om att anta detaljplanen.
-
Startskede
Ett planavtal upprättas och ett planförslag börjar arbetas fram.
Innan detaljplanearbetet kan påbörjas måste ett planavtal upprättas mellan kommunen och den eller de som ansökt. I planavtalet fastställs fördelningen av kostnader och åtaganden. Kostnaderna för att ta fram detaljplanen betalas av sökande. När ett planavtal är upprättat tas ett planförslag fram. Arbetet görs av stadsbyggnadskontoret i samverkan med sökande och andra kommunala verksamheter. I planförslaget framgår hur marken får användas, hur stora byggnader får vara och var de ska placeras.
-
Samråd
Föreslagen detaljplan sänds ut till berörda sakägare och myndigheter som får lämna synpunkter på förslaget.
Ett förslag till detaljplan upprättas och sänds på samråd. Under samrådet samlas det in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget. Efter samrådet sammanställs synpunkterna i en samrådsredogörelse. Synpunkterna måste skickas in skriftligt till kommunen för att de ska räknas som inkomna. Förslaget till detaljplan bearbetas sedan bland annat utifrån de synpunkter som inkommit under samrådet. Samrådstiden är normalt åtta veckor. Under denna tid visas förslaget i Varberg växer-utställningen på Kulturhuset Komedianten och på kommunens hemsida.
-
Granskning
Planförslaget har omarbetats efter samrådet och sänds ut för granskning.
Det slutliga förslaget skickas ut för granskning och då kan du återigen lämna synpunkter. Om du senare ska ha rätt att överklaga beslutet, ska du ha lämnat skriftliga synpunkter senast under granskningsperioden. Inkomna synpunkter sammanställs i ett granskningsutlåtande. Efter granskningen kan kommunen endast göra mindre ändringar av planförslaget, vid större förändringar behöver en ny granskning genomföras.
-
Antagande
Om inga större ändringar görs efter granskningen beslutar kommunen att anta detaljplanen.
Om inga större ändringar av detaljplanen behöver göras efter granskningen, kan detaljplanen antas. Eftersom alla synpunkter oftast inte blir tillgodosedda, ska en sammanställning av inkomna synpunkter och hur kommunen har valt att hantera dessa skickas till alla som inte har blivit tillgodosedda, innan detaljplanen kan antas. Det är oftast byggnadsnämnden som antar detaljplaner, men om en plan är av större allmänt intresse eller har ansetts innebära betydande miljöverkan, ska detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Efter att kommunens beslut att anta en detaljplan har anslagits, kan beslutet överklagas till mark- och miljödomstolen. Det är bara de som lämnat synpunkter senast under granskningen som har rätt att överklaga.
-
Laga kraft
Om ingen har överklagat kommunens beslut att anta detaljplanen, vinner den laga kraft tre veckor efter att beslutet anslagits.
Vid överklagande kan detaljplanen få laga kraft först efter att domstolen har fastställt kommunens beslut. När planen väl har börjat gälla kan man börja genomföra den, till exempel söka bygglov och projektera den bebyggelse som planen medger.