Planprocessen
En detaljplan reglerar vad marken får användas till, var man får bygga och hur stora husen får vara. Här kan du läsa om planprocessens olika steg och hur det går till när en ny detaljplan tas fram.
Planprocessen är en demokratisk process där allmänhet, myndigheter, kommunala nämnder, organisationer och andra ges möjlighet till insyn och påverkan. Under processen prövar kommunen hur det är lämpligt att använda marken utifrån flera olika förutsättningar och frågeställningar. Det är bara kommunen som får ta fram detaljplaner, kommunen har så kallat planmonopol.
En detaljplaneprocess kan starta på olika sätt. Ofta kontaktar fastighetsägare eller exploatörer kommunen då en ny detaljplan behöver tas fram för att ett byggprojekt ska kunna genomföras. I andra fall kan kommunen själv initiera en detaljplan.
Olika sätt att ta fram en detaljplan
Det finns i huvudsak två sätt att ta fram en ny detaljplan: standardförfarande och utökat förfarande. Standardförfarandet är det vanligaste och det används när förslaget till detaljplan:
- är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande
- inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse
- inte antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Om något av dessa kriterier inte uppfylls ska planen i stället tas fram genom utökat förfarande. En detaljplan som tas fram med standardförfarande antas av byggnadsnämnden, medan en detaljplan som tas fram med utökat förfarande antas av kommunfullmäktige.
Planprocessens olika steg
Plan- och bygglagen styr hur arbetet med detaljplaner ska gå till. Processen består av dessa steg:
Planbesked
Första steget i planprocessen är att ansöka om planbesked. Det är byggnadsnämnden som fattar beslut och som ger positivt eller negativt planbesked. Ett sådant beslut kan inte överklagas.
Ett positivt planbesked innebär att detaljplanläggning kan påbörjas. När alla steg i planprocessen är genomförda, fattar byggnadsnämnden beslut om att anta detaljplanen.
Ansökan om planbesked - Varbergs kommun
Länk till annan webbplats.
Planavtal
Innan detaljplanearbetet kan påbörjas måste ett planavtal upprättas mellan kommunen och den eller de som ansökt. I planavtalet fastställs fördelningen av kostnader och åtaganden. Kostnaderna för att ta fram detaljplanen betalas av sökande.
Planförslag
När ett planavtal är upprättat tas ett planförslag fram. Arbetet görs av stadsbyggnadskontoret i samverkan med sökande och andra kommunala verksamheter. I planförslaget framgår hur marken får användas, hur stora byggnader får vara och var de ska placeras.
Samråd, tillfälle för yttrande
Ett förslag till detaljplan upprättas och sänds på samråd. Under samrådet samlas det in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget. Efter samrådet sammanställs synpunkterna i en samrådsredogörelse. Synpunkterna måste skickas in skriftligt till kommunen för att de ska räknas som inkomna. Förslaget till detaljplan bearbetas sedan bland annat utifrån de synpunkter som inkommit under samrådet.
Granskning, tillfälle för yttrande
Det slutliga förslaget skickas ut för granskning och då kan du återigen lämna synpunkter. Om du senare ska ha rätt att överklaga beslutet, ska du ha lämnat skriftliga synpunkter senast under granskningsperioden. Inkomna synpunkter sammanställs i ett granskningsutlåtande. Efter granskningen kan kommunen endast göra mindre ändringar av planförslaget, vid större förändringar behöver en ny granskning genomföras.
Antagande
Om inga större ändringar av detaljplanen behöver göras efter granskningen, kan detaljplanen antas. Eftersom alla synpunkter oftast inte blir tillgodosedda, ska en sammanställning av inkomna synpunkter och hur kommunen har valt att hantera dessa skickas till alla som inte har blivit tillgodosedda, innan detaljplanen kan antas.
Det är oftast byggnadsnämnden som antar detaljplaner, men om en plan är av större allmänt intresse eller har ansetts innebära betydande miljöverkan, ska detaljplanen antas av kommunfullmäktige.
Eventuellt överklagande
Efter att kommunens beslut att anta en detaljplan har anslagits, kan beslutet överklagas till mark- och miljödomstolen. Det är bara de som lämnat synpunkter senast under granskningen som har rätt att överklaga.
Laga kraft
Om ingen har överklagat kommunens beslut att anta en detaljplan, får den laga kraft tre veckor efter att beslutet anslagits. Vid överklagande kan detaljplanen få laga kraft först efter att domstolen har fastställt kommunens beslut.
Publicerad den:
Senast Ändrad:
