Servitut och rättigheter

En fastighet kan ha rätt att nyttja något på en annan fastighet genom ett så kallat servitut. Nyttjanderätt och arrende är också rättigheter men är avtal som ger en person rätt att använda någon annans fastighet.

Om en myndighet har beslutat att bilda en rättighet, så är det en officialrättighet. Om en myndighet har beslutat om ett servitut, så är det ett officialservitut. Oftast bildas officialservitut av Lantmäterimyndigheten vid en förrättning i samband med att fastigheter nybildas och ändras.

Ledningsrätt är en annan form av officialrättighet som ger en rätt att ha ledningar på någon annans mark. Ledningsrätt kan bara bildas för vissa typer av ledningar och för kommunikationsmaster. Det är oftast ett företag som är ledningshavare och normalt får denne rätt att anlägga, bevara, underhålla och förnya ledningar inom ett särskilt område. Ledningshavarens rättighet innebär därför också en begränsning av vad fastighetsägaren kan göra inom ledningsrättsområdet. Ledningsrätter redovisas i fastighetsregistret och på registerkartan. 

Servitut kan också bildas genom att fastighetsägare ingår avtal. För att bli ett giltigt servitut behöver avtalet ha särskilt innehåll enligt bestämmelser i jordabalken. Ett sådant avtalsservitut kan skrivas in i fastighetsregistret så att det syns på den belastade fastigheten. På så sätt blir det offentligt för alla, inklusive framtida köpare av fastigheten. Du vänder dig till fastighetsinskrivningen på Lantmäteriet om du vill skriva in ett avtalsservitut.

Skriftliga arrende- och nyttjanderättsavtal kan skrivas in i fastighetsregistret på samma sätt som ett avtalsservitut. 

Ansök om inskrivning av avtalsservitut och nyttjanderätt | Lantmäteriet Länk till annan webbplats.