Bra att veta om lantmäteri - ordlista
I ordlistan hittar du kortfattade förklaringar på vad olika ord som används i lantmäterisammanhang betyder.
Ett arrende är när en person eller ett företag upplåter till exempel mark eller vatten mot betalning. Det finns fyra typer av arrende: jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende och lägenhetsarrende. För alla arrendetyper utom lägenhetsarrende gäller att avtalet mellan parterna ska vara skriftligt.
Genom delgivning vill en myndighet säkerställa och få bekräftat att den som berörs av ett ärende eller ett beslut har tagit del av viktig information.
En fastighet är ett eller flera avgränsade områden på marken. Till en fastighet kan det höra skog, byggnader, vatten med mera. En fastighet avgränsas av en fastighetsgräns som är markerad med gränspunkter.
All mark i Sverige är indelad i fastigheter och alla fastigheter har en särskild beteckning, till exempel Varberg Veddige 2:3 (kommun, traktnamn och nummer) eller Varberg Läroverket 7 (kommun, kvartersmark, nummer).
Lantmäteriets Fastighetsinskrivning registrerar både lagfarter, inteckningar, nyttjanderättsavtal och avtalsservitut. Registreringarna redovisas i fastighetsregistrets inskrivningsdel.
Handläggning inskrivningsärenden - steg för steg | Lantmäteriet 
Länk till annan webbplats.
Se Lantmäteriförrättning.
En förvärvshandling kan till exempel vara ett köpekontrakt, gåvobrev, testamente eller en bodelningshandling.
En gemensamhetsanläggning är en anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som behövs för att fastigheterna ska fungera bra. Det kan handla om vägar, parkering, grönområden, vatten- och avloppsanläggningar med mera. Om en fastighet deltar i en gemensamhetsanläggning har fastigheten rätt att använda anläggningen men också en skyldighet att vara med och betala för anläggningens drift och underhåll.
En gemensamhetsanläggning bildas vid en så kallad anläggningsförrättning. I förrättningen bestäms andelstal som visar hur stor del av kostnaderna som varje fastighet ska betala. Gemensamhetsanläggningarna förvaltas ofta av en samfällighetsförening.
Se Gränspunkter.
Gränspunkter är geometriskt bestämda punkter i en fastighetsgräns. Gränspunkterna är ofta markerade med hjälp av gränsmärken, till exempel gränsrör, gränsstenar och andra fasta märken. Gränsmärken är skyddade i lag och får inte flyttas eller förstöras.
En inteckning är säkerheten på ett lån. När du tar ett bostadslån kan du sätta din fastighet som säkerhet - du gör en inteckning på fastigheten.
Inteckningen registreras i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Som bevis för inteckningen utfärdas ett pantbrev som kan pantsättas.
Ett beslut vinner laga kraft när det inte längre går att överklaga. Beslutet får då rättskraft och gäller för alla.
En lagfart är ett ägarbevis på en fastighet. När du köper en fastighet ska du ansöka om lagfart för att registrera att det är du som är ägare.
När fastighetsinskrivningen har beviljat lagfart registreras du som ny ägare i fastighetsregistret.
En lantmäteriförrättning är det arbete som utförs när fastigheter eller rättigheter ska bildas eller ändras. Du kan läsa mer på sidan: Så går en lantmäteriförrättning till.
Till mark- och miljödomstolen kan du som är sakägare överklaga lantmäterimyndighetens beslut i en förrättning. Mark- och miljödomstolen för Varberg finns vid Vänersborgs tingsrätt.
Nyttjanderätt, till exempel arrende, betyder att en person enligt avtal har rätt att använda en annans fastighet under en bestämd tidsperiod.
Ett pantbrev är ett bevis för en inteckning i en fastighet. Pantbrevet kan användas som säkerhet om du ska ta ett lån.
En samfällighet är ett område eller utrymme som ägs av flera fastigheter gemensamt. Det kan handla om en väg, ett grönområde, en värmeanläggning med mera.
En samfällighetsförening består av de fastighetsägare som är delägare i en gemensamhetsanläggning eller samfällighet. Föreningens uppgift är att förvalta anläggningen.
Sakägare är ett sammanfattande namn för alla fastighetsägare som berörs av en lantmäteriförrättning. Även nyttjanderättshavare, till exempel arrendatorer, kan vara sakägare. Sakägare har rätt att yttra sig i förrättningen och har också rätt att överklaga beslut.
Ett servitut ger ägaren till en fastighet rätt att använda en annan fastighet på visst sätt. Det kan till exempel handla om rätten att använda en väg för utfart eller att ha en ledning på annan fastighet. Servitut är inte tidsbegränsade och följer fastigheten oavsett vem som är ägare. Servitut kan bildas vid en lantmäteriförrättning (officialservitut) eller genom privata avtal (avtalsservitut). För att inte riskera att ett avtalsservitut upphör när en fastighet byter ägare, måste servitutet skrivas in i fastighetsregistrets inskrivningsdel.
När du söker lagfart eller tar ut inteckningar i en fastighet ska du betala stämpelskatt. Skatten beräknas på köpesumman eller taxeringsvärdet – det alternativ som har det högsta egendomsvärdet.
Sökande kallas den eller de personer som ansöker om en lantmäteriförrättning. Sökande måste vara ägare till den fastighet som berörs, det vill säga antingen ha lagfart eller ett köpeavtal för hela eller en delar av fastigheten. En rättighetshavare kan också vara sökande.
Ett värdeintyg anger värdet på en fastighet och är skrivet av mäklare, banktjänsteperson eller annan sakkunnig. Intyget används för beräkning av stämpelskatt och behövs om du ska söka lagfart på en fastighet som inte är taxerad.
En överlåtelsehandling är ett avtal om köp, byte eller gåva för hela eller delar av en fastighet.
Senast publicerad:
