Välkomsten

För att få snurr på tillvaron och lägga grunden för ett fungerade liv behöver nyanlända personer ha kontakt med representanter från flera olika verksamheter under sin första tid i Varberg. Välkomsten ska ge dig som möter nyanlända i ditt arbete en överblick över allt som händer de första två åren.

Hållpunkter månad 1

Registrering

idcard

Hälso- och sjukvård

heartpulse
fortress

Bostad

house
cloud

Försörjning

money

Fritid

hobby
waves

Skola

tablet
bike

Etableringsprogram

tools

Allt är nytt

Språket och reglerna är främmande, men också sociala koder och vardagliga saker som att orientera sig i mataffären, sortera sopor och boka tvättid.

Det är krävande att flytta: hur går det till välja el-leverantör, teckna hemförsäkring och skaffa internet? Saker som är självklara här, kan vara ovanliga någon annanstans.

Kanske är det första gången man behöver använda en klocka och läsa en tidtabell för bussen. Det är ett nytt klimat och en ny kultur. Hur ska man klä sig? Varför rör det sig så lite folk på gatorna?

leaves
house
bike
house
leaves
leaves
leaves

Hållpunkter månad 2-5

Registrering

idcard

Hälso- och sjukvård

heartpulse

Livspussel och tider att passa

Nu händer det mycket samtidigt och det gäller att passa tider, hitta rätt buss och sortera all information.

Det mesta i Sverige ska göras digitalt. Vare sig det handlar om att betala räkningar eller följa ett ärende hos Försäkringskassan behövs ett bank-id för att logga in.

Systemen är annorlunda och en hel massa kunskap blir obrukbar. Vad förväntas man göra med breven från olika myndigheter? Hur mår släkt och vänner? Hur får man tid hos tandläkaren?

Etableringsprogram

tools
fish

Försörjning

money
baby

Skola

tablet

Fritid

sparetime
snowcloud

Bostad

building
pinetree

Hållpunkter månad 6-24

Fritid

sparetime
house

Hälso- och sjukvård

heartpulse
grimeton

Bostad

building
raincloud
waves

Etableringsprogram

tools

Försörjning

money
house
money

Vänta lite nu

Efter en tid i Sverige förväntas nyanlända lösa det mesta på egen hand. För en del har bitarna fallit på plats, men för andra råder fortsatt oordning. Även information som har landat kan väcka frågor. Ett tidigare antagande kanske visar sig vara ett missförstånd. Det kan behövas en påminnelse om hur saker fungerar, eller en djupare förklaring till varför det är som det är.

När vardagen väl rullar på finns det utrymme att fundera på framtiden. Går det att flytta? Hur får man jobb? Hur tar man körkort? Hur lär man känna svenskar?

house
leaves
house
leaves

Skola

tablet

Registrering

tablet
house
leaves
bike
foodtruck
Livet fortsätter

Månad 1

  1. Av de nyanlända som kommer till Varberg flyttar en del till anhöriga som redan bor här, en del ordnar en bostad och flyttar hit på egen hand, medan ytterligare andra har blivit anvisade till kommunen av Migrationsverket.

  2. För att en nyaländ ska ha rätt till vård på samma villkor som andra invånare behöver hen vara folkbokförd i kommunen. Det är först då som patientavgiften för till exempel ett vårdbesök subventioneras.

  3. Alla som har uppehållstillstånd i Sverige behöver ha ett uppehållstillståndskort (UT-kort) som visar vilken typ av uppehållstillstånd de har. Det gäller både vuxna och barn.

  4. Det varierar vilket slags hyreskontrakt nyanlända har. En del personer har förstahandskontrakt hos kommunens fastighetsbolag Varbergs bostad eller hos en privat hyresvärd, andra är inneboende eller hyr i andra hand. 

  5. Många hyresvärdar kräver att hyresgästen har en hemförsäkring. I samband med en flytt behöver de flesta dessutom teckna elavtal och skaffa ett internetabonnemang och då kräver en del företag att kunden har ett personnummer.

  6. Den som behöver hjälp med försörjning som pengar till hyra och mat kan ansöka om ekonomiskt bistånd. Detta kallas ofta försörjningsstöd.

  7. Det är kommunens integrationsenhet som ansvarar för att planera för mottagandet av anvisade nyanlända. På integrationsenheten finns mottagningssamordnare som möter upp alla som anvisas till Varberg. De visar bostaden som kommunen ordnat och är med vid inflyttningen för att se till att de kommer tillrätta.

  8. Om du ska boka ett möte med en nyanländ person är det alltid bra att uppge en fullständig adress, samt namn och kontaktuppgifter till den som personen ska träffa. Då blir det lättare att ta hjälp av en granne, bekant eller någon förbipasserande.

  9. Nyanlända barn har rätt till förskola och fritids på samma villkor som andra barn.

  10. Nyanlända ungdomar som är 16-19 år och som inte gått i skola i Sverige tidigare ska anmäla att de vill börja på gymnasieskolans Språkintroduktion.

  11. För att barn som aldrig gått i svensk skola ska kunna placeras i rätt klass och få rätt stöd i skolan kartlägger kommunen barnets kunskaper inför skolstart. Barn som gått i svensk skola i en annan kommun ska inte kartläggas.

  12. I Sverige har vi skolplikt och därför ska nyanlända barn börja i skolan så snart som möjligt efter att de flyttat till Varberg.

  13. Elever som inte kan svenska har rätt till studiehandledning på sitt språk. Studiehandledning på modersmålet är en stödinsats som finns i grundskolan och motsvarande skolformer, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

  14. Utbildning i svenska för invandrare (SFI) är en språkutbildning för personer som inte har svenska som modersmål.

  15. Första steget för att kunna ta del av integrationsinsatser genom Arbetsförmedlingen (så som SFI, samhällsorientering och praktik) är att skriva in sig som arbetssökande.

  16. Nya SFI-kurser startar löpande och det går bra att börja SFI redan innan man blivit folkbokförd och fått ett personnummer.

  17. Folkbokföringen och det svenska personnumret är viktigt i många sammanhang. Det är bland annat ett krav för få ett svenskt id-kort och för att kunna lista sig på en vårdcentral.

  18. En del nyanlända har familj som är kvar i hemlandet eller befinner sig någon annanstans. Om familjemedlemmar vill återförenas med sin anhörig och bo i Sverige behöver de få ett uppehållstillstånd före flytten. Det är Migrationsverket som handlägger detta.

Månad 2-5

  1. I Varbergs kommun finns tre kulturguider som fungerar som länkar mellan civilsamhället och de nyanlända som flyttar hit. Kulturguidernas uppgift är i huvudsak att se till att nyanlända personer får möjlighet att ta del av kommunens kultur- och fritidsaktiviteter. I praktiken handlar det om att skapa möten och gemenskap.

  2. Det tar olika lång tid för nyanlända personer att bli självförsörjande. För att få hjälp med sina räkningar och andra grundläggande behov behöver man under den tiden ansöka om ekonomiskt bistånd varje månad. Detta kallas återansökan.

  3. En del har redan ett personnummer när de flyttar till Varberg. Andra har anmält flytt till Sverige och väntar på att Skatteverket ska utreda och fatta beslut om folkbokföring och personnummer. Ytterligare andra har ännu inte gjort sin anmälan.

  4. För att kunna få de bidrag som ingår i den svenska socialförsäkringen måste man ha svensk försäkringstillhörighet. Den som inte är försäkrad i Sverige kan inte få ersättning.

  5. Det är viktigt att ha ett svenskt id-kort för att kunna styrka sin identitet i olika sammanhang. Id-kort behövs till exempel för att öppna bankkonto eller teckna hyreskontrakt. En del nyanlända har pass från hemlandet som kan användas i Sverige men många saknar identitetsdokument som fungerar här.

  6. Alla vuxna behöver bankkonto för att kunna ta emot utbetalningar och betala sina räkningar.

  7. När en person blir folkbokförd och får sitt personnummer blir hen automatiskt tilldelad den vårdcentral som ligger närmast hemmet. Vilken det blir styrs av var man bor. Om en privat vårdcentral ligger närmast blir man listad där.

  8. Alla barn och ungdomar som har ett personnummer erbjuds regelbunden, fullständig och avgiftsfri allmän- och specialisttandvård, till och med det år man fyller 23 år. För barn och ungdomar under 18 år gäller detta även innan de fått sitt personnummer.

  9. När det finns en förskoleplats får föräldern ett erbjudande till den e-postadress hen skrivit i sin ansökan. Den som har mobilt bank-id kan tacka ja till platsen via kommunens e-tjänst, den som inte har bank-id ska kontakta Varberg direkt.

  10. Efter att en nyanländ person skrivit in sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen blir hen kontaktad av en arbetsförmedlare för ett första samtal.

  11. Det är Arbetsförmedlingen som har hand om etableringsprogrammet.De flesta som deltar gör det på heltid under två års tid.

  12. Samhällsorienteringen är en kurs som syftar till att personer som är nya i Sverige ska få kunskap om hur det svenska samhället är organiserat och om det praktiska vardagslivet här.

  13. När de vuxna börjar läsa svenska för invandrare (SFI) och delta i andra aktiviteter behöver yngre barn gå på fritids, ibland både före och efter skolan.

  14. Etableringsersättning betalas ut till den som deltar i etableringsprogrammet och för att få pengarna måste man varje månad ansöka om ersättning.

  15. Alla flyktingar som kommer till Sverige har rätt till en hälsoundersökning. Det krävs inget personnummer för detta.

  16. När den nyanlända eleven gått en tid i skolan har skolsköterskan ett hälsosamtal med eleven.

  17. Elever som har ett annat modersmål än svenska kan få modersmålsundervisning i skolan. Det gäller både i grundskolan och på gymnasiet.

  18. En del av de bidrag som finns i Sverige är kopplade till etableringsprogrammet, medan andra ingår i socialförsäkringen och att man är folkbokförd här. För att få de bidrag och ersättningar man har rätt till måste man ansöka om dem.

  19. Ungdomar som studerar på gymnasiet har rätt till studiebidrag. Den som inte är folkbokförd i Sverige behöver ansöka för att få sitt bidrag.

  20. Den som deltar i etableringsprogrammet ska lämna in en aktivitetsrapport varje månad mellan den 1:a och 14:e. I aktivitetsrapporten redogör man vad man gör för att komma närmare ett jobb. Att läsa SFI eller ha praktik är exempel på aktiviteter som man ska rapportera. Den som inte lämnar in sin rapport kan bli av med ersättningen från Försäkringskassan.

  21. Vilka aktiviteter och insatser etableringsprogrammet fylls med ser olika ut för olika individer. De allra flesta börjar med SFI på Folkuniversitetet och med att gå SO:n. Sedan tillkommer andra aktiviteter som data- och mattekurs eller praktik.

  22. När man öppnat bankkonto och olika bidrag börjar betalas ut behöver den nyanlände själv få ordning på hur mycket pengar hen får, vad de ska räcka till samt betala sina räkningar själv.

  23. Det är många som vill bo i Varbergs kommun och det kan vara svårt hitta en ledig bostad här. Det finns många olika bostadsbolag och hos flera av dem kan man anmäla sitt intresse/ställa sig i kö. Oftast räcker det dock inte att bara köa utan den sökande behöver vara mer aktiv för att få ett erbjudande om en bostad. En del bostadsbolag har både ett kösystem och erbjuder så kallade direktlägenheter.

  24. Det är mycket att tänka på som förälder, särskilt när man kommer till ett nytt land. Hur man ser på uppfostran och vad barn kan och får göra kan se olika ut beroende på var man kommer ifrån och vilka egna erfarenheter man har med sig.

Månad 2-5

  1. För de flesta jobb i Sverige krävs det att man har en utbildning. Det hänger till viss del ihop med att även vad som tidigare sågs som enklare jobb förr, idag kräver annan kunskap och kompetens.

  2. Det finns olika anledningar till att en person har eller gör praktik. Vad ett jobb eller yrke innebär i praktiken kan se väldigt olika ut i olika länder. Att göra praktik är därför ett bra sätt att bättre förstå vad ett jobb faktiskt innebär och om det passar för en själv.

  3. Det finns många fritidsaktiviteter för barn men som nyanländ är det inte alltid så enkelt att veta vad som förväntas av en när man går med i en förening eller en idrottsklubb. Utbudet av vad man kan göra är stort och ibland behöver man pröva flera grejer innan man hittar rätt.

  4. En del väljer att flytta till Varberg för att man har familj eller vänner som redan bor här. Men för många, bland annat de kvotflyktingar som kommunen tar emot, är det en helt ny miljö där man saknar nätverk och inte känner någon.

  5. Att möjligheten finns att låna böcker gratis på ett bibliotek är inte självklart för alla. Många känner inte heller till vilket utbud av böcker det finns på biblioteket, att det finns böcker för barn, att finns på många olika språk att det finns lättlästa böcker även för vuxna. På biblioteket finns också plats för att sitta och studera och det går att få hjälp med att skriva ut papper och göra kopior.

  6. Personer som varit på flykt och levt som flyktingar under lång tid har ofta ett eftersatt vårdbehov. Anvisade får den första tiden hjälp av integrationsenhetens mottagningssamordnare med att boka tider, läsa kallelser och hitta till rätt mottagning.

  7. För de allra flesta är det en självklarhet att man ska jobba och försörja sig själv och sin familj när man kommer hit och målet för de som deltar i etableringsprogrammet är att insatserna ska leda till att man får ett arbete eller börjar studera.

  8. Nyanlända ungdomar som vill läsa ett nationellt gymnasieprogram behöver göra en ansökan på samma villkor som alla andra ungdomar och chanserna att bli antagen beror dels på hur många sökande det är till ett begränsat antal platser, dels på vilka betyg man har.

  9. Den som arbetar och har en inkomst ska deklarera precis som alla andra men är det första gången man får deklarationspappren på posten är det inte alltid så enkelt att veta vad man ska göra.

  10. Ansökan om bostadsbidrag kan göras på Mina sidor på Försäkringskassan. Statens servicecenter kan också hjälpa till med ansökan.

  11. Att man vill eller behöver flytta kan bero på olika saker. Den som har ett tillfälligt hyreskontrakt eller bor i andra hand kanske måste flytta medan andra kanske vill flytta närmare släktingar eller har hittat en bättre bostad. När man flyttar behöver man göra en flyttanmälan till Skatteverket så att man blir folkbokförd på rätt adress och den som får bidrag för sitt boende behöver göra en ny ansökan till Försäkringskassan.

  12. Oftast behöver man kanske byta skola för att man flyttar och det blir enklare om barnen går i skola och förskola så nära hemmet som möjligt, men det kan också finnas andra anledningar till att man vill byta skola.

  13. För de flesta avslutas deltagandet i etableringsprogrammet ungefär två år efter att man första gången skrev in sig på Arbetsförmedlingen. När etableringsprogrammet avslutas upphör rätten till de ersättningar som är kopplade till programmet. För den som inte börjat studera eller fått ett arbete gäller nu samma regelverk och möjligheter till stöd som andra arbetssökande.

  14. Många av de bidrag som betalas ut är inkomstbaserade. Därför är det viktigt att informera Försäkringskassan när inkomsten ändras exempelvis när man får ett jobb, om man blir av med sitt jobb eller går på föräldraledighet.

  15. Målet med etableringsprogrammet är att insatserna man tar del av ska leda till att man får ett jobb eller kan påbörja studier som leder till arbete. En del lyckas få ett jobb under de här två åren och klarar sig på sin inkomst utan, med en del, eller inga bidrag. För andra är vägen till arbete längre.

Sök