Gräsklippning och skötsel grönyta

Vi sköter om allmänna gröna ytor så att du ska trivas. Det innebär bland annat att vi klipper gräs eller slår ängsytor. Ytorna sköts med olika frekvens, beroende på placering och användning.

Skötsel av våra gröna ytor varierar beroende på typ av mark och var den finns. Att ytorna sköts olika beror också på hur de är tänkta att användas. Ytor där människor träffas, umgås och leker klipps oftare än övriga. Gräs och buskage växer olika snabbt beroende på jordmån, väta och geografiskt läge och vi kan inte alltid ge exakta datum när specifika ytor klipps.

Finparkgräs

I kommunens finparker klipps och trimmas/putsas gräsytorna med 6–8 dagars intervall. Gräsmattor som är planterade med lökväxter klipps efter att lökväxterna vissnat ner. Exempel på en finpark är Engelska parken.

Bruksgräs

Ytor med bruksgräs möjliggör för umgänge, lek och andra aktiviteter. Bruksgräs klipps med 6–8 dagars intervall och trimmas/putsas med 12–16 dagars intervall. Gräsmattor som är planterade med lökväxter klipps efter att lökväxterna vissnat ner.

Klippt långgräs – slagklippningsytor

Långgräs klipps med ett intervall om 2–4 gånger under växtsäsongen. Långgräs finns främst på ytor som inte används så frekvent och i trafikmiljöer.

Vägslänt/dike/vägren

Dessa ytor klipps med en slaghack för att säkra god sikt och för att där inte ska växa exempelvis sly. De flesta av dem slås en gång om året, under perioden mitten av augusti och hela september. Ett fåtal ytor slås två gånger om året. Det är framför allt så kallade sikttrianglar i trafikintensiva miljöer, i dessa fall görs även en insats under veckorna runt midsommar.

Högvuxna gräsytor – slaghackningsytor

Slaghackningsytor finns främst på platser som inte används så ofta. De klipps en gång under växtsäsongen med start under september månad. Anledningen till att de klipps mer sällan är att vi behöver prioritera de ytor som används oftare, minska miljöpåverkan och främja biologisk mångfald.

Ibland klipps remsor runt om slaghackningsytorna, motsvarande bruksgräs, för att ge ett lite mer omvårdat intryck och ge fri sikt vid vägar och gång- och cykelbanor. Ibland klipps även gångar i ytan för att möjliggöra passage över ytan utan att behöva gå i högt gräs. Målet är framför allt att förhindra att dessa ytor slyas igen, tanken är att de ska bibehållas som en högvuxen gräsyta.

Ängsytor – slåtter med uppsamling

Vi har identifierat cirka 330 000 kvadratmeter av kommunens gräsytor som viktiga ytor utifrån perspektivet biologisk mångfald. Dessa ytor slåttar vi med skärande slåttermaskin. Sedan får gräset ligga i upp till två veckor för att fröa av sig innan vi samlar upp och forslar bort det. Arbetet startar under mitten av augusti och pågår en bit in i september, lite beroende på väder.

Biologisk mångfald

En del av vårt uppdrag består av att bidra till biologisk mångfald. På flera platser har vi anlagt ängar, exempelvis längs gång och cykelstråk, rondeller och parker. Förhoppningen är att vi ska skapa fler platser för ängsyta. Detta innebär att vi inte klipper gräs på en del platser eftersom de hanteras som ängsytor. Mer information finns på sidan på Ängsmark.

Information om det gröna finns på sidorna som handlar om Planteringar