Ventilation

I inomhusluften samlas föroreningar från oss själva (till exempel koldioxid från utandningsluften), ämnen från möbler och byggnadsmaterial (radon med mera), matos, samt fukt från tvätt och bad. Denna luft måste därför kontinuerligt bytas ut mot luft som tas utifrån.

Ventilationen innebär ett flöde som transporterar använd luft från bostaden ("frånluft") ut via ventiler i badrum och kök, medan frisk luft utifrån ("tilluft") tas in genom ventiler i sovrum och vardagsrum.

Det finns tre typer av ventilationssystem:

• Självdrag. I hus med självdrag, vilket är vanligt i gamla hus, finns ingen fläkt som drar ut använd luft. Istället tas luft in genom tryckförändringar som uppkommer när huset värms upp. För hus med eldningsuppvärmning hjälper den uppvärmda skorstenen till att suga ut luft via skorstenskanaler, vilket gör att frisk luft sugs in genom ventiler, vädringsfönster, eller otätheter i huset. Under sommaren, när man inte eldar lika mycklet och då temperaturen är densamma inomhus och utomhus, så kan det dock bli mindre drageffekt och sämre ventilation.
• Fläktstyrt frånluftssystem. Luften sugs ut med fläkt i kök, badrum, förråd och liknande. Tilluft tas in via ventiler eller vädringsfönster. Vanligt utförande hos frånlufstvärmepumpar.
• Fläktstyrt från- och tilluftssystem (FT), ibland utrustat med värmeväxlare som värmer upp tilluften (FTX). Den använda inomhusluften sugs ut med en fläkt i kök och /eller badrum. Tilluft trycks in genom ventiler i sovrum och vardagsrum.

Fördelar med fläktstyrd ventilation är att den fungerar året om. Nackdelar kan vara att det ibland uppstår störande buller från fläktar, drag från friskluftsventilerna samt att systemet kräver underhåll och tillsyn.

Indikationer på att ventilaionen inte fungerar som den ska:

• Luften känns unken och instängd.
• Det uppstår fukt på insidan av ett fönster eller att det tar lång tid för imma på exempelvis en badrumsspegel att försvinna efter att man badat eller duschat.
• Det kommer in rök, matos eller dylikt från grannars lägenheter.

Åtgärder du kan göra själv:

• Vädra är det enklaste sättet att byta inomhusluften.
• Öppna inte köksfönstret vid matlagning; matos sprids då i resten av bostaden. Öppna istället ett fönster i intilliggande rum och ha köksdörren något på glänt.
• Öppna tilluftsventilerna; om det kommer in för lite luft i förhållande till vad som sugs ut blir det för kraftigt undertryck i bostaden. Ytterdörr och fönster kan då vara svåra att öppna.
• Se till att frånluftsventilerna är öppna. Om det inte räcker kan du ta bort 1,5 dm av tätningslisten i överkanten av fönstren, om det finns ett element under. Det ska vara undertryck i både småhus och lägenheter för att inte fuktskador ska uppstå. Dessutom sprider sig inte matos och andra lukter till övriga delar av fastigheten.
• Rengör frånluftsdonen; frånluftsdonen är placerade i badrummet/toaletten och i köket ovanför spisen. Ta loss dem och diska dem i ljummet vatten. Även filtret i spisfläkten ska rengöras regelbundet.

Ansvar och skötsel

Det är fastighetsägarens ansvar att åtgärda fel och brister på ventilationen. Fastighetsägaren bör informera hyresgästerna om skötsel av ventilationen och våtrum för att undvika fukt och mögel.

I de fall du anser att problemet med din ventilation kan innebära en risk för hälsan och du upplever att du inte får hjälp från fastighetsägaren i första hand kan du kontakta miljö- och hälsoskyddsförvaltningen.