Den här nyheten är äldre än tre månader och kan därför vara inaktuell.

Varbergsvrakets spännande historia

Ett rejält ekfartyg som kan ha transporterat hästar eller gödsel till och från närliggande öar förliste i kraftiga vindar utanför Getakärr. Varbergsvraket 1, som hittades i augusti 2021 i projekt Varbergstunneln, bär på en spännande historia!

Varbergsvraket 1 är ett av sex fartyg som hittats vid arkeologiska utgrävningar inför bygget av tråget norr om stationen. Det hittades 250 meter söder om nya Getteröbron, strax öster om järnvägen och 500 meter norr om medeltida staden Getakärr, som vi vet hade kontakter med tyska handelsförbundet Hansan.

Förlisning i grund strandvik

Vrakdelarna låg 1,6–2 meter under mark och ovanför dem fanns förmultnad vass och sand med snäck- och musselskal, vilket tyder på att området varit strandäng eller en grund havsvik.

Fartyget har sjunkit ner i lera utmed en mindre ås av rundade stenar. Det går inte att se tecken på reparation så fartyget har inte varit så slitet när det förliste. Det troligaste är att fartyget strandat på grund av kraftiga vindar och sedan lämnats efter att ha tömts på last. Delar av skeppet kan ha återbrukats som ved eller som byggmaterial till andra fartyg. Det är osäkert om fartyget varit helt öppet eller haft väggar och tak över någon del.

En karta från cirka 1690 visar att vattenområdet mellan Getterön och Varberg var mycket grunt. Ett kopparstick från 1713 (se längst ner i artikeln) visar att båtbesättningar fick använda mindre båtar eller pråmar för att ta sig in till land.

Byggt av virke från Litauen

Analyser visar att det var ett segelfartyg med flat botten, byggt av ekplankor som lappar över varandra. Plankorna är fint tillverkade med yxa.

Fartyget var cirka 18 meter långt och 5–6 meter brett och en god seglare som var byggt för att ta mycket last.

Plankorna av ek härstammar från ek som fällts 1471–1472 i Litauen. Vid denna tid var det vanligt med export av trätimmer från Baltikum. Stävkrin, en del som skyddar fartyget vid grundstötning, är tillverkat av ek som fällts 1473–1474 i södra Skandinavien. Om man antar att virket ska transporteras och sedan torkas under cirka två år kan fartyget vara byggt i Varberg eller Sydskandinavien 1475–1476.

En haltande ko och blodmask

Med hjälp av vetenskapliga analyser kan arkeologerna få fram en massa information om fartygets last. Det har tagits prover på mossa, jord och pollen och prover för analys av parasiter.

Analyserna visar att fartyget transporterat gödsel eller levande hästar. Förekomst av korn, råg och vete och pollen från betesmarksväxter och fuktängar tyder på hö, djurdynga samt halm funnits på fartyget som foder, packningsmaterial eller golvströ. Springmask och blodmask från häst tyder på att hästar kan ha funnits ombord.

Djurben, bland annat från en haltande ko (!) kan tyda på last, mat till besättning eller avfall.

Skor, luskam och pinnar ombord

I undersökningar av vraket har arkeologerna hittat bland annat två nästan kompletta läderskor, varav en med snörning bevarad! De har hittat en luskam i trä och delar av trätunnor och keramikkrukor eller -kannor.

Ombord har det också funnits träpinnar, vilka är vanliga fynd på båtar och i stadsmiljöer från medeltiden. Det finns två teorier kring dess användning - pinnar för korvrökning eller för tyginpackning av ullbalar.

De andra vrakfynden i Varberg

Här kommer lite kortfattad information om de andra fartygsfynden i projekt Varbergstunneln.

Varbergsvraket 2 – lastfartyg i ek, avverkat maj 1533 i Halland
Varbergsvraket 3 – kogg i ek, avverkat 1346 Nederländerna, Belgien eller Frankrike
Varbergsvraket 4 – kogg i ek, avverkat 1355-1357 i norra Polen
Varbergsvraket 5 – ej daterat
Varbergsvraket 6 – kravellbyggt fartyg, bygg av plankor utan överlappning, ej daterat

Kogg är en skeppstyp som användes flitigt under medeltiden, främst för transport och last och förknippas ofta med tyska Hansan, men skeppstypen var vanliga i hela norra Europa. Genom koggarna kunde ta mycket last utvecklades sjöfarten i Skandinavien under 1200-talet och som ett resultat av detta grundades ett flertal nordiska kuststäder. En av koggarna i Varberg är det bäst bevarade koggvrak som hittills undersökts i Sverige. Källa: Arkeologerna / Wikipedia