Två lila pratbubblor på ljuslila bakgrund.

    Frågor och svar om projekt Varbergstunneln

    Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om projekt Varbergstunneln och kontaktuppgifter till projektet.

    Projektet kommer att bygga 9 kilometer dubbelspårig järnväg. 3,2 kilometer av dessa kommer att gå i en tunnel under Varbergs stad. 300 meter av tunneln ska gjutas i betong, resten av tunneln ska gå i berg.

    En godsbangård byggs norr om Lassabacka och en ny Getteröbro har byggts strax söder om befintlig bro.

    Mellan Monark och den nya stationen vid Baggens gränd, ska ett 900 meter långt tråg byggas. Tråget kommer att ha en lutning och blir som djupast 9 meter.

    En ny station och nytt stationsområde ska byggas cirka 150 meter norr om nuvarande station.

    Parallellt med tågtunneln kommer det att byggas en service- och räddningstunnel. Tunneln mynnar ut i ett kortare tråg i Breared och därefter fortsätter järnvägen i markspår och i en järnvägsbro över Österleden.

    Byggstarten var i december 2019 och under 2024 ska det nya dubbelspåret öppna för trafik. Under 2025 kommer de gamla anläggningarna och spåren att rivas.

    Redan innan byggstarten gjordes förberedande arbeten i staden med att lägga om ledningar och göra undersökningar samt provborrningar. Även arbetet med att bygga den nya Getteröbron började 2019.

    Trafikverket är huvudman för projekt Varbergstunneln och ansvarar för tidplan, genomförande och ekonomi.

    Varbergs kommun bevakar kommunens intressen i projektet och bidrar till att skapa största möjliga nytta för kommunen.

    Region Halland har ett regionalt utvecklingsansvar i länet och ansvarar bland annat för kollektivtrafik i Halland.

    Jernhusen, ett statligt bolag, kommer att äga och förvalta den nya stationsbyggnaden.

    Samtliga parter ska samverka för att uppfylla projektets mål.

    Med dubbelspår kan fler tåg få plats och det blir ökad kapacitet på Västkustbanan.

    Varberg fortsätter ha ett centralt stationsområde som blir ett nav för kollektivtrafiken och som binder samman staden, kommunen och regionen. Själva centrum ligger inom gångavstånd och i stort sett hela Varbergs tätort finns inom cykelavstånd från stationen. En station i centrum stärker en levande stadskärna och bidrar till en attraktiv stad.

    När nio korsningar mellan järnväg och väg förvinner kommer säkerheten i trafiken att öka samtidigt som bullret från tågtrafiken minskar när spåren läggs i en tunnel.

    En annan positiv effekt är att Västkustbanans och Viskadalsbanans funktioner kan samordnas – vi kan använda samma station, perronger och godsbangård till båda sträckningarna.

    Sträckan genom Varberg är en av de sista etapperna på Västkustbanan med enkelspår. När dubbelspår har byggts på hela sträckan mellan Göteborg och Lund, kommer kapaciteten på järnvägen att öka. Det blir förutsättningar för mer och tätare tågtrafik i sydvästra Sverige.

    Västkustbanan är av stor betydelse både regionalt, nationellt och internationellt. Halland växer och att den spårbundna trafiken utvecklas är avgörande för en fortsatt god tillväxt.

    Trafikverket har i järnvägsutredningen särskilt utrett frågor om bergkvalitet och grundvatten och kommit fram till att berget under Varberg är till största delen av god kvalitet. Det finns några mindre zoner med dåligt berg längs med tunnelsträckningen, och där kommer extra förstärkningsinsatser att göras.

    Den gamla bron till Getterön var inte tillräckligt hög för den nya dubbelspåriga järnvägen. En ny bro har byggts strax söder om den nuvarande.

    Politiska beslut

    Den 21 mars 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut för Varbergstunneln.

    Den 23 maj 2017 antogs detaljplanerna som krävs för utbyggnad av dubbelspåret och tunneln av kommunfullmäktige.

    Det har varit en lång utredningsprocess där man har vägt olika järnvägsalternativ mot varandra. Yttre faktorer och den nya Miljöbalken som antogs 1998, har också påverkat besluten kring dragningen genom Varberg.

    På 1980-talet inleddes diskussionerna om en utbyggnad till dubbelspår på Västkustbanan.

    1996 undertecknade Varbergs kommun och Banverket ett principavtal där tunnelbygget skulle prioriteras i Banverkets långtidsplan för 1998-2007.

    2003 beslutade Banverket att en tunnel genom centrala Varberg är det bästa alternativet. Därefter sköts projektet på framtiden eftersom andra stora statliga infrastrukturprojekt konkurrerade ut utbyggnaden i Varberg.

    Den 21 mars 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut för Varbergstunneln.

    Projektet finns med i det förslag till nationell transportplan för åren 2018-2029 som Trafikverket har tagit fram och överlämnat till regeringen. Beslut om den nya nationella transportplanen beräknas komma under våren 2018.

    Sedan det första beslutet fattades i tunnelfrågan har det varit flera kommunala val. Samtliga partier har varit tydliga med sina ståndpunkter i frågan och medborgarna har därför haft möjlighet att sätta sig in i vad det innebär att rösta på respektive parti. En klar majoritet i kommunens högsta beslutande organ har gång på gång bekräftat att det är ett dubbelspår i tunnel under Varberg vi vill ha och att stationen ska ligga i ett centralt läge. Därför har kommunens styrande politiker inte ansett en folkomröstning som nödvändig.

    Vi tror att en station i centrum stärker en levande stadskärna och bidrar till en attraktiv stad. En centralt belägen station kan bli en mötesplats och upplevas som tryggare än en station utanför centrum.

    Eftersom Viskadalsbanan kommer att ligga kvar med station i centrum är det inte aktuellt att lägga Västkustbanan i ett östra spår.

    Varberg växer österut och platsen öster om staden behövs för nya bostadsområden på Göingegården och Trönninge där också skolor och annan kommunal service växer fram.

    Ekonomi

    Den totala kostnaden för projektet är beräknad till 3,99 miljarder kronor i 2009 års kostnadsnivå. Varbergs kommun ska betala ungefär tio procent av kostnaden, 391 miljoner kronor. Region Halland ska betala 283 miljoner kronor och Jernhusen, ett statligt bolag som äger stationsbyggnaden, har avtalat att betala mellan 60 och 100 miljoner kronor.

    Att bygga landets järnvägar är normalt statens uppdrag. På senare år har dock fler infrastrukturprojekt medfinansierats av kommuner och regioner för att möjliggöra en utbyggnad. Medfinansierade projekt har också prioriterats i den statliga planeringen. För Varberg och dess invånare har tunnelalternativet betydande mervärden jämfört med övriga alternativ. Det bidrar till ökade möjligheter för bostadsbyggande, en förbättrad stadsmiljö, ökad säkerhet samt en station i centrum. Därför har kommunen valt att vara med och medfinansiera utbyggnaden.

    Station och stationsområde

    Det nuvarande stationshuset ska bevaras. Det är Jernhusen som äger byggnaden och när byggnaden inte längre används som stationshus, finns det möjlighet att ha annan verksamhet där.

    Tillsammans med Jernhusen, Region Halland och Trafikverket jobbar vi för att ta fram en helhet av stationsområdet. Vi vill att både stationsbyggnaden och området runt omkring ska bli en attraktiv mötesplats och att det ska vara lätt att byta mellan olika trafikslag. Vi vill också att stationsområdet ska bli en del av staden.

    Ny station i centrum

    Under byggtiden för tunneln kommer Järnvägsparken att bli ett arbetsområde och fler träd försvinna.

    Marken där Järnvägsparken ligger idag ägs av Jernhusen och kommunen har en dialog med dem om att det istället i framtiden kan bli en park runt dagens stationshus, som ska bevaras när nya stationen är klar runt 2025. Ingången till service- och räddningstunneln kommer att ligga i dagens Järnvägspark och kommunen förordar att Jernhusen bygger kvartersbebyggelse på platsen för att dölja ingången till tunneln på ett estetiskt sätt. 

    Mer information finns i planprogrammet för Västerport

    Västerport

    Byggtiden

    Trafikverket planerar tillsammans med Jernhusen, Hallandstrafiken och kommunen för att trafiklösningarna under byggtiden ska bli så bra och hållbara som möjligt. Trafikanterna påverkas, men ambitionen är att det ska vara så smidigt som möjligt för alla som ska passera centrum. Målet är att både gång-, cykel, kollektiv- och biltrafik ska komma fram på ett säkert och tillförlitligt sätt. 

    En av de viktigaste åtgärderna under byggskedet är att informera trafikanter om de förväntade störningarna – när de äger rum, vilken omfattning de förväntas ha och vilka alternativ det finns för att ta sig förbi byggområdet.

    Så påverkas trafiken

    Borrning och sprängning i tunneln kommer att ge störningar i form av buller och vibrationer. Även schaktarbeten och transport av jord- och bergmassor, kommer att påverka.

    Under byggprocessen arbetar Trafikverket för att minimera störningarna så mycket som möjligt. Man mäter buller och vibrationer och anpassar arbetet därefter. Naturvårdsverkets riktlinjer anger vilka nivåer bullret måste hålla sig inom.

    Som mest kommer 350-400 yrkesarbetare arbeta med Varbergstunneln samtidigt. Utöver detta arbetar flera hundra tjänstemän med projektet; hos Trafikverket, Implenia och underentreprenörer.

    Senast publicerad:

    Kontakt
    Trafikverkets kontaktcenter
    för frågor om projekt Varbergstunneln
    Kontakt
    Varberg direkt
    för frågor om trafiken runt arbetsområdena