Kommunens byggprojekt blir alltid mycket dyrare än beräknat – eller?

"Kommunens tjänstemän kan inte räkna!" "Alla borde få sparken!" Så låter det ibland på sociala medier. Om man läser granskningarna i lokalmedia kan det också låta som att alla byggen tenderar att bli dyrare än beräknat. Är det verkligen så?

Fastighetschefen svarar och förklarar

Webbredaktionen tog ett snack med Jim Arvidsson som är fastighetschef.

Hur bestämmer kommunen vad som ska byggas?

– Alla satsningar grundar sig i att det finns ett behov. Säg att det exempelvis planeras ett nytt bostadsområde som vi kan anta lockar en massa nya barnfamiljer till en ort i kommunen. Då behöver vi på kommunen se till att det finns plats för fler förskolebarn och grundskoleelever i det området.

Vad händer när ni vet att det finns ett behov av exempelvis fler grundskoleplatser?

– Första steget är att titta på hur vi bäst kan möta behovet. Kan vi bygga ut eller bygga om något vi redan har? Om det är ett tillfälligt behov kanske det är smartare att hyra in paviljonger. Om vi inte kan lösa behovet med de byggnader vi har kan vi landa i att vi behöver bygga nytt. Vi tittar både på vad vi ska göra och var en eventuell ny byggnad ska stå, på kommunsvenska kallas detta steg för åtgärdsval.

Tittar ni på kostnader i detta skede?

– Nja, det kan förekomma kostnadsberäkningar i åtgärdsvalet, men de är till för att bedöma om lösning A eller B är bäst. Dessa bygger på generella siffror kring exempelvis hur mycket det brukar kosta att bygga 1 kvadratmeter skolbyggnad. Eventuella kostnadsberäkningar i studien är inte en budget, utan kan ses som ett underlag till beslut. Ibland jämförs tyvärr dessa siffror med slutkostnaden, vilket inte blir rättvist.

När sätter ni en budget?

– När politikerna i ansvarig nämnd har bestämt vilket alternativ vi ska undersöka närmare påbörjar vi en förstudie. Då försöker vi ta reda på så mycket som möjligt inför projektet. Vi utreder vad det kan komma att kosta, vilka hinder som vi kan stöta på och vad det projektet kommer att innebära för kommunen i stort. Om politikerna tycker att det fortfarande låter rimligt att gå vidare med projektet godkänner de förstudien och projektet får en egen rad i kommunens budget för investeringar.

Vad skulle man kunna hitta under förstudien som kan dra upp kostnaden för projektet?

– Om det handlar om en renovering så kan vi exempelvis hitta att de befintliga byggnaderna är i sämre skick än vi trott. Om det handlar om ett nybygge kanske vi genom en markundersökning märker att vi behöver spränga bort en massa berg eller att vi behöver göra en arkeologisk utgrävning. Hela syftet med förstudien är att ta reda på allt sådant, så att vi kan göra en så bra kalkyl som möjligt. Men beräkningarna bygger fortfarande på nyckeltal och uppskattningar. Efter förstudien görs en så kallad projektering, då vi planerar alla detaljer och tar fram bygghandlingar.

När vet ni vad det faktiskt kommer att kosta?

– Det avgörs genom en upphandling där olika entreprenörer får lämna anbud. Det är först nu som vi har chans att stämma av våra kalkyler mot den fria marknaden. Det är alltid den entreprenör som bäst möter våra krav till bästa pris som får göra jobbet.

Vad händer om vi bara får jättehöga anbud?

– Det kan hända att anbuden är högre än vad vi hade räknat med. Om pengarna i budgeten inte räcker måste vi gå till politikerna och be om mer pengar. De kan fortfarande säga ja eller nej.

Hur kommer det sig att anbuden ibland är mycket högre än vad ni räknat med?

– Priset handlar om tillgång och efterfrågan, på både entreprenörer och byggmaterial. Förutsättningarna kan ändras ganska fort och är svåra att sia om. Pandemin och vår osäkra omvärld har exempelvis påverkat priserna på byggmaterial. Under några år har byggtakten varit hög i samhället och tillgången till byggprojekt har varit god för entreprenörerna. Nu har marknaden vänt och de offentliga projekten har blivit viktigare för många entreprenörer.

Vad gör ni om det dyker upp något under byggtiden som gör att projektet blir dyrare?

– Under förstudien kartläggs potentiella risker, därför är de oftast reglerade på förhand, antingen i byggkontraktet eller i gällande branschregler. Det är kontraktet med entreprenören som styr om det är kommunen eller entreprenören som får betala en eventuell överraskning. Om budgeten inte räcker till måste vi gå till politiken och be om mer pengar för att kunna färdigställa projektet.

Hur ofta behöver ni be om mer pengar i byggprojekt?

– I många fall blir slutkostnaden lägre än beräknat och projekten kan lämna tillbaka pengar till kommunkassan. Det kan man ju tycka låter bra, men vi strävar alltid efter att producera så träffsäkra kalkyler som möjligt. En avvikelse är en avvikelse oavsett om den är plus eller minus. De pengar vi lämnar tillbaka kommer ofta av att vi tagit höjd för risker och osäkerheter som inte inträffade.

Varför hör man aldrig om byggprojekten som håller budget?

– Det krävs inget politiskt beslut för att lämna tillbaka pengar till kommunkassan och det har sannolikt inte så högt nyhetsvärde att allt går som planerat, därför skapar det inga rubriker.

Något annat som du önskar att fler kände till?

– Att möta kommunens behov av fastigheter är komplext. Allt hänger ihop och vi måste hela tiden hantera en massa osäkerheter. Det kräver mycket samordning när många människor och kompetenser är inblandade. Ingenting sker slumpmässigt och det är väldigt mycket förarbete som inte syns utåt.