Beslut i korthet – Förskole- och grundskolenämnd 16 februari

Beskrivning av ärenden samt förskole- och grundskolenämndens beslut.

Justerat förslag på investeringsplan samt plan för hantering av hyres- och kapitalkostnaderna och beskrivning av kompetensförsörjning av den växande verksamheten

Samtliga nämnder har fått i uppdrag att senast den 28 februari 2023 återkomma till kommunstyrelsens arbetsutskott med:

1. Ett justerat förslag till investeringsplan. I den justerade planen ska det totala investeringsbehovet under åren 2023–2027 för löpande investeringar och investeringar med prioritet 2 och prioritet 3, minskas med 50 procent jämfört med nämndens underlag till budget 2023–2027.
2. En beskrivning av hur nämnden under planperioden och åren därefter planerar att hantera de ökade hyres- och kapitalkostnader som den justerade investeringsplanen innebär. Beskrivningen ska även belysa hur nämnden planerar kompetensförsörja den växande verksamheten.

Justerat förslag till investeringsplan minskas investeringar med 29 mnkr år 2023-2027 för förskole- och grundskolenämndens ansvar. Justeringen berör de löpande investeringarna. De löpande investeringarna avser delvis tillgänglighetsanpassning av verksamheterna för elever med särskilda behov, både inomhus och utomhus. Löpande investeringar innebär också att tillse att lagkrav som finns gällande förskolors och skolors utemiljöer uppfylls.

Justerat förslag till investeringsplan innebär att såväl lagkrav som identifierade förbättringsåtgärder inte kommer att kunna uppfyllas enligt planerad nivå.

Nämnden ser ett behov av kapacitetshöjande åtgärder och investeringar i nya förskolor och skolor vilket kommer att innebära successivt ökade hyror med uppskattningsvis 78 mnkr under planperioden. Tillsammans med andra svårpåverkade kostnader blir det en utmaning för nämnden att bibehålla den ekonomiska fördelningen närmast barn och elever, vilket riskerar att påverka kvalitet, måluppfyllelse, arbetsmiljö och andra viktiga områden.

Strategisk kompetensförsörjning är ett oavbrutet arbete i organisationen för att på kort och lång sikt säkerställa att verksamheten har tillgång till medarbetare med rätt kompetens och i rätt antal för att nå verksamhetens mål. I ett växande Varberg ökar behovet av fler medarbetare, mot bakgrund av nationell lärarbrist finns det ett antal svårrekryterade yrken/tjänster där skolorna tydligare kan samverka än tidigare. Även ekonomiska utmaningar innebär att exempelvis lärartäthet kan behöva minska, samtidigt som det behöver säkerställas att rätt behörighet och kompetens ansvarar för undervisningen enligt skollag; ”Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.”

Beslut

Förskole- och grundskolenämnden beslutade att godkänna Justerat förslag på investeringsplan samt plan för hantering av hyres- och kapitalkostnaderna och beskrivning av kompetensförsörjning av den växande verksamheten och översända det till kommunstyrelsens arbetsutskott.

Förskole- och grundskolenämndens årsredovisning 2022

Förskole- och grundskolenämnden redovisar för 2022 en negativ budgetavvikelse om -7,8 mnkr, vilket motsvarar 0,53% av tilldelad budgetram. Det sammantagna underskottet beror på de höjda drivmedelspriserna och elpriserna som medfört att nämnden har debiterats extrakostnader för skolskjuts och media. Kostnader som nämnden inte har kunnat påverka.

Målarbetet tar utgångspunkt i förskole- och grundskolenämndens tre mål och förvaltningens verksamhetsplan. För att nå en hög och likvärdig kvalitet i hela Varberg arbetar verksamheterna med att utveckla undervisningen på flera olika sätt. Mål och strategier sträcker sig över hela mandatperioden vilket har inneburit en trygghet i verksamheten, inte minst mot bakgrund av att pandemin delvis har sänkt tempot och förskjutit vissa insatser kopplat till målarbetet. Under 2022 har flera processer kunnat återupptas i ordinarie form och andra planerade insatser har kunnat påbörjas.

Personalen har under 2022 bidragit till en verksamhet med hög kvalitet med fokus på barn och elevers lärande. Organisationen präglas av stort engagemang och hög kompetens där en stor andel av personalen är behöriga enligt skollagens krav. Personalfrånvaron har periodvis varit hög och lett till en ansträngd arbetssituation även efter det att pandemin avmattats. Under 2022 har förskole- och grundskolenämnden beslutat om en ny strategi för kompetensförsörjning och aktiviteter har startats inom prioriterade fokusområden.

Beslut

Förskole- och grundskolenämnden beslutade att godkänna förskole- och grundskolenämndens årsredovisning 2022.

Uppföljning av internkontrollplan 2022

Förskole- och grundskolenämnden ska enligt Varbergs kommuns riktlinjer och tillämpningsanvisningar för den interna kontrollen överlämna en uppföljning av det gånga årets interna kontroll till kommunstyrelsen senast den 31 mars varje år. Samtliga kontrollmoment i internkontrollplan för 2022 har genomförts och rapporterats i kommunens beslutsstödsystem. Föreslagna åtgärder utifrån de brister som upptäckts föreslås hanteras som riskhanteringsåtgärder i den interna kontrollen för 2023.

Beslut

Förskole- och grundskolenämnden beslutade att godkänna uppföljning av internkontrollplan 2022.

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) 2022

Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) gäller för alla arbetsgivare. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa samt för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Förskole- och grundskolenämnden har det yttersta arbetsmiljöansvaret. Nämnden har fördelat arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschefen som i sin tur fördelat vidare arbetsmiljöuppgifter till verksamheternas samtliga chefer.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) genomförs i enlighet med Varbergs kommuns riktlinje för systematiskt arbetsmiljöarbete. Uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet 2022 har ägt rum på ett samordnat sätt för hela Varbergs kommuns organisation och genomförts i form av en enkät som samtliga chefer haft i uppgift att besvara. Om möjligt ska enkäten ha besvarats med stöd av skyddsombudet.

Generellt sett gör cheferna bedömningen att medarbetare och skyddsombud ges möjlighet att delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet och att det sker en regelbunden dialog om arbetsmiljön på arbetsplatserna. Många anser att de har tillräckliga kunskaper i arbetsmiljöfrågor och att de är insatta i sina arbetsmiljöuppgifter men det finns också de som tycker att arbetsmiljöarbete är komplext och att de behöver ytterligare stöd. Arbete pågår för att utöka det kollegiala utbytet och dela erfarenheter även i arbetsmiljöfrågor. Uppföljningen visar att arbetsmiljön helt eller delvis undersöks, att brister riskbedöms och att handlingsplaner upprättas vid behov och att dessa genomförs och följs upp. Undersökning för att hitta risker för hot och våld är emellertid ett utvecklingsområde på flera enheter.

Under 2022 har den kommungemensamma medarbetarundersökningen genomförts som bland annat utgör en undersökning av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA) för alla medarbetare. Arbetet med att analysera resultatet och åtgärda risker med stöd av handlingsplaner pågår. Många medarbetare beskriver ett stort engagemang och en hög motivation och meningsfullhet i sitt arbete samtidigt som en stor andel har angett att de upplever en hög arbetsbelastning. En utmaning som uppföljningen visar är att cheferna inte alltid anser att de har utrymme att hantera ohälsosam arbetsbelastning hos medarbetare eller att medarbetarna vet hur de ska prioritera om tiden inte räcker till. Skyddsronder för att undersöka den fysiska arbetsmiljön har också genomförts i de flesta fall. Även om restriktionerna mot bakgrund av pandemin upphörde tidigt under 2022 har den totala sjukfrånvaron varit på en högre nivå än före pandemin. Det har lett till en ansträngd situation avseende bemanning vilket också bedöms påverka arbetsmiljön.

Beslut

Förskole- och grundskolenämnden beslutade att godkänna uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) 2022.

Patientsäkerhetsberättelse 2022

Enligt 3 kap 10 § i patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå

1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår,
2. vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och
3. vilka resultat som har uppnåtts.

Förskole- och grundskolenämnden i Varbergs kommun är vårdgivare för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom elevhälsan på grundskolan.

Patientsäkerhetsberättelsen redogör för det systematiska patientsäkerhetsarbetet som har bedrivits under föregående år inom förskole- och grundskolenämndens verksamhetsområden. I patientsäkerhetsberättelsen redovisas strategier, mål och resultat av arbetet med att förbättra patientsäkerheten.

Beslut

Förskole- och grundskolenämnden beslutade att godkänna Patientsäkerhetsberättelse 2022.

Yttrande över betänkande, Statens ansvar för skolan

Varbergs kommun har ombetts att yttra sig över betänkandet Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag, SOU 2022:53. Utredningen har haft i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap eller stärkt statligt ansvar för skolan. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för en mer likvärdig skola av hög kvalitet.

Som uppdraget är formulerat ska utredningen inte ta ställning till om skolan ska förstatligas, utan uppgiften har varit att beskriva hur detta kan göras. I utredningen har alla skolformer utom förskolan ingått.

Betänkandet är omfattande och beskriver dagens skolsystem och hur systemet har utvecklats över tid. Fokus i utredningen är på struktur och systemnivå och utredningen kommer bland annat fram till slutsatser om att det svenska skolsystemet har för många styraktörer och att systemet inte styr och stödjer aktörerna i tillräcklig utsträckning för att skapa goda förutsättningar för likvärdighet och hög kvalitet.

Utredningen beskriver två alternativ för att utveckla ett nytt skolsystem:

• Ett fullgånget förstatligande med statligt huvudmannaskap för skolan
• Ett system där staten förstärker sitt ansvar men utan att ta över huvudmannaskapet för skolan

De reformer som betänkandet om statens ansvar för skolan beskriver är mycket omfattande och kommer att medföra betydande förändringar för den svenska skolan. Det är därför positivt att utredningen beskriver att betänkandet ska betraktas som ett första steg i en längre process om 10-20 år. Det är även positivt att utredningen bland annat pekar på vikten av långsiktiga politiska överenskommelser, genomtänkt strategi för implementering av reformen och att ekonomiska resurser bör avsättas till förändringsprocessen.

Utredningen beskriver två alternativ för att utveckla ett nytt skolsystem. Det är värt att poängtera att bedömningarna som läggs fram i utredningen kan kombineras på många olika sätt. Innan beslut ska fattas om stärkt statligt ansvar för skolan är det viktigt att dess utformning utreds ytterligare.

Det värt att betona att det är skolsystemets innehåll i form av en likvärdig utbildning och kvalitativ undervisning som har betydelse för elevernas utveckling och resultat. Det är viktigt att eventuella förändringar sätter barn, elever och undervisningen i centrum och har ett tydligt barnrättsperspektiv.

Det är anmärkningsvärt att förskolan inte har legat inom utredningens uppdrag. De alternativ som beskrivs i betänkandet skulle medföra att alla skolformer inom skolväsendet inte längre har en sammanhållen styrning. Det är viktigt att betona förskolans unika betydelse i skolväsendet där uppdraget utifrån läroplanen är nära sammanlänkat med de övriga skolformerna. Kommande statliga utredningar behöver fördjupa analysen ytterligare om dagens skolsystem ska frångås till något av de alternativ som beskrivits.

För att stärka likvärdigheten i svensk skola skisserar utredningen flera varianter gällande finansieringen av skolan. Om finansieringen av svensk skola ska förändras är det viktigt att det föregås av ytterligare fördjupade utredningar.

Utredningen beskriver att en ny skolmyndighet bör införas och ersätta Skolverket, Skolinspektionen och delar av Specialpedagogiska myndigheten. Det vore positivt om en ny skolmyndighet hade ett helhetsperspektiv där exempelvis tillsyn och olika former av stöd som syftar till att förbättra verksamheten kan kombineras på ett tydligt och framåtsyftande sätt.

Även vid ett fullgånget förstatligande föreslås kommunerna, i sin roll som hemkommuner, fortsatt ha ansvar för bland annat skolskjuts och samordning av insatser vid problematisk frånvaro. Eventuella risker med att särskilja dessa frågor från övrig skolverksamhet bör utredas ytterligare.

Vid ett fullgånget förstatligande beskriver utredningen att konsekvenserna för statens lokalförsörjning gällande skollokaler som svåra att överblicka. I ett statligt skolsystem kommer staten att vara helt beroende av att kommuner inkluderar skolan i sin planeringsprocess och vid behov upplåter mark till statliga skolor.

Ett eventuellt förstatligande av skolan är en av de mest debatterade frågorna i svensk skolpolitik. Det är värt att konstatera att utredningen inte säkert ser att ett förstatligande av skolan leder till en likvärdig utbildning och hög kvalitet. Utredningen menar dessutom att ett fullgånget förstatligande kan vara en omotiverat stor förändring och att både resursåtgången och osäkerheten talar emot. Vidare beskrivs att flera av de fördelar som finns med ett fullgånget förstatligande bedöms kunna gå att uppnå genom att förstärka det statliga ansvaret men med oförändrat huvudmannaskap för skolan.

Utredningens uppdrag har även en allmänpolitisk inriktning. Både ett fullgånget förstatligande av skolan och ett förstärkt ansvar för skolan har konsekvenser för den kommunala självstyrelsen och den lokala demokratin. Utredningen lyfter exempelvis risker för ett demokratiskt underskott när en nivå för politiskt ansvarsutkrävande försvinner. Där är värt att understryka att de positiva delar som finns i det nuvarande skolsystemet behöver identifieras och tillvaratas. Det är exempelvis avgörande att skolutvecklingen fortsatt sker med hänsyn till lokala förutsättningar och behov. Det är också viktigt att den nära samverkan med lokal socialtjänst, näringsliv och kultur- och fritidsverksamhet kan bibehållas oavsett inriktning på framtida skolreformer.

Beslut

Förskole- och grundskolenämnden beslutade godkänna Yttrande över betänkande Statens ansvar för skolan och översända det till kommunstyrelsen för slutgiltig handläggning av Varbergs kommuns remissvar.

Yttrande över motion om införande av en checklista för tillämpning av Barnkonventionen

Ingela Svensson (V) har inkommit med en motion om införande av en checklista för tillämpning av Barnkonventionen som lag. För att förenkla och tydliggöra hur barnkonventionen ska tillämpas inom kommunal verksamhet och vid kommunala beslut yrkar Vänsterpartiet:

- Att det uppdras åt kommunstyrelsen att ta fram en enkel blankett av typen checklista att användas för att säkerställa att kommunala beslut fattas med beaktande av barnperspektivet.

- Att fullmäktige beslutar att alla kommunala beslut ska föregås av en

barnkonsekvensanalys med stöd av checklistan.

FN:s konvention om barnets rättigheter är sedan 1 januari 2020 svensk lag. Att barnkonventionen är lag innebär starkare krav på kunskap om barnkonventionen och dess praktiska tillämpning. Det ställer högre krav på kommuner och regioner att systematisera, organisera och förstärka pågående arbete och processer kring barns rättigheter. Intentionen med barnkonventionen är att stärka barnets rättigheter på alla nivåer i samhället.

Barnkonventionen ska bidra till att synliggöra barnets rättigheter och skapa en grund för ett barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet. Barnkonventionen skiljer sig från annan lagstiftning på så sätt att det inte är möjligt att läsa varje bestämmelse för sig, man talar om att den är ”hel och odelbar”. Barnkonventionen är ett pedagogiskt verktyg och ett sammanhållet regelverk som kommuner ska förhålla sig till. Därför är det särskilt viktigt att det finns ett gemensamt förhållningsätt för hur barnets rättigheter ska tas tillvara i organisationen.

Förskole- och grundskolenämnden fattade under våren 2021 beslut om att ge förvaltningen i uppdrag att systematisera och förstärka arbetet med Barnkonventionen och ta fram en långsiktig handlingsplan för genomförandet. En arbetsgrupp tillsattes med syfte att identifiera inom vilka områden i organisationen som barnrättsperspektivet behöver stärkas och ta fram en handlingsplan utifrån identifierade behov. Inom förskole- och grundskoleförvaltningen pågår arbetet med att stärka barnets rättigheter utifrån upprättad handlingsplan. Det är tydligt att genomförandet av barnkonventionen i en förvaltning är ett omfattande arbete som ställer höga krav på en tydlig styrning och ledning.

Förskole- och grundskoleförvaltningen arbetar aktivt med barnkonventionen och förstärkt ledning och samverkan i det kommungemensamma arbetet kan bidra framåt. Bedömning är att det är mer fördelaktigt att avstå ifrån att införa en checklista och i stället fokusera på att strategiskt arbete med fokus på grundläggande förutsättningar för barnrättsarbetet.

Beslut

Förskole- och grundskolenämnden beslutade att avstyrka motion om införande av en checklista för tillämpning av Barnkonventionen med hänvisning till redan pågående arbete med att systematisera och förstärka barnets rättigheter inom förvaltningen.

Yttrande över motion om att välfärden behöver heltid

En motion har inkommit från Katarina Eiderbrant (S) och Kent Norberg (S) där de föreslår att Varbergs kommun intensifierar arbetet med åtgärder för att heltid som norm ska bli gällande i alla kommunens verksamheter senast 2024.

I huvudöverenskommelsen med Kommunalarbetareförbundet 2016 finns en överenskommelse om lokalt arbete i syfte att öka heltidsarbete. Enligt denna överenskommelse ska alla arbetsgivare med fler än 200 anställda, med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser, ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka.

Varbergs kommun har sedan 2012 ett politiskt beslut om att alla anställda ska erbjudas ”önskad (ökad) sysselsättningsgrad”, med beaktande av vissa överenskomna förutsättningar.

Detta har medfört att de anställda som önskat öka sin sysselsättningsgrad till heltid eller högre deltid har fått sina önskemål tillgodosedda. För att tillmötesgå även de anställda som önskar minska sin sysselsättningsgrad har ett politiskt beslut fattats om att anställda fr o m 2018 också ska kunna önska sänkt sysselsättningsgrad.

Under 2022 har det kommit in 11 ansökningar om ändrad sysselsättningsgrad från medarbetare på FGF, varav 6 söker utökad tjänst och 5 minskad tjänst. Av de 6 söker 2 utökad tjänst i hela kommunen, och 4 utökad tjänst på nuvarande arbetsplats. Av de 6 som söker utökad tjänst söker 5 om 100 % tjänst.

Av samtliga önskemål om ändrad sysselsättningsgrad som inkommit till kommunen avser flertalet önskemål om minskad sysselsättningsgrad. Samtliga önskemål som kommit in avseende både höjd och sänkt sysselsättningsgrad har tillgodosetts.

I takt med att Varbergs kommun växer kommer behovet av arbetskraft att öka. Genom önskad sysselsättningsgrad blir kommunen en attraktiv arbetsgivare som attraherar både befintliga och nya medarbetare. Likväl som behovet av att rekrytera ny personal kommer behovet öka av att behålla befintlig personal längre i anställning.

Tillämpning av önskad sysselsättningsgrad tillgodoser både önskemålen om ökad samt minskad arbetstid och utgör på så vis en flexibilitet och en möjlighet för medarbetaren att påverka sin arbetstid.

Genom att medarbetarna kan påverka sin sysselsättningsgrad ges en ökad möjlighet till balans mellan arbete och privatliv.

Rätt till heltidstjänst finns således och tillgodoses genom den så kallade önskade sysselsättningsgraden. Av denna anledning föreslås att motionen avstyrks.

Beslut

Förskole- och grundskolenämnden beslutade, efter omröstning, att avstyrka motion om att välfärden behöver heltid med hänvisning till gällande riktlinjer om önskad sysselsättningsgrad.

De socialdemokratiska ledamöterna reserverade sig mot beslutet.

Start av förstudie – kapacitetshöjande åtgärder Påskbergsskolan

Påskbergsskolan har idag en kapacitet på 520 elever. Genom att bygga till samt komplettera skolan med ytterligare funktioner bör en kapacitet på 750 grundskoleplatser i centrala Varberg nås med förhållandevis små åtgärder. En förstudie krävs för att närmare studera förutsättningarna och säkerställa möjligheterna till genomförande.

Befolkningsprognoserna pekar på en hög elevtillväxt i hela centrum och på Påskbergsskolan är det redan idag fler elever än bedömd kapacitet. Även i angränsande upptagningsområden är trycket hårt och en ändring av upptagningsområden är därför inget alternativ.

Beslut

Förskole- och grundskolenämnden beslutade att föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt samhällsutvecklingskontoret att genomföra förstudie för kapacitetshöjande åtgärder på Påskbergsskolan, med syfte att utreda en ökning från 520 till 750 platser och att . godkänna en förstudiekostnad om upp till 400 000 kr och att kostnaden belastar förskole- och grundskolenämndens resultatreserv om projektet inte genomförs.

Ökad hyreskostnad Trönningenäs förskola

Förskole- och grundskolenämnden beslutade 2019-10-07 genomföra en förstudie för en ny förskola med 80 platser på Trönningenäs 5:75 i delområde Bläshammar. Förstudien beskriver hur en ny förskola med mottagningskök för 80 barn ska anläggas på fastighet Trönningenäs 5:75. Del av angränsande kommunalägd fastighet Trönningenäs 5:73 planeras för utemiljö till förskolan.

Detaljplanen är mycket begränsande och förskolan har anpassats i flera avseenden både vad det gäller utformning och innehåll. Utemiljön har fått mer yta för att kompensera för de mindre inomhusytorna.

Bakgrunden till ändring av detaljplan är en hindrande reglering i gällande detaljplankarta. Syftet med planändringen är att, genom justering av byggrätten i förhållande till andelen hårdgjord yta, möjliggöra planerad storlek på förskola inom fastigheterna Trönningenäs 5:75 och 5:73.

På grund av olika faktorer såsom högre material- och transportpriser, komplicerad detaljplan och huskropp med mera, ökade projektets investeringsanslag år 2021 till 40 620 000 kr (utökad budget med 3 600 000 kronor, 9,8%) efter beslut av styrgruppen. Den nya hyreskostnaden beräknades uppgå till 2 402 000 kronor per år (70 400 kr mer per år) med den utökade investeringen.

Nya uppgifter från samhällsutvecklingskontoret, januari år 2023, gör gällande att budget överskrids ytterligare enligt uppdaterad prognos baserad på inkomna anbud. På grund av överklagande av ändring av detaljplan gällde inte längre de anbud som inkommit under 2021 och upphandlingen behövde därmed göras om. Senaste kalkyl är baserad på de nya anbuden. Fördyringen kan även kopplas till omarbetad samt överklagad detaljplan:

• Stadsbyggnadskontoret, detaljplanekostnad: ca 103 000 kr
• Samhällsutvecklingskontoret, projektledning: ca 50 000 kr
• Varbergs Fastighets AB, projektledning: ca 80 000 kr
• Omprojekteringskostnader

Beslut

Förskole- och grundskolenämnden beslutade att godkänna tillkommande hyra på cirka 170 tkr per år.

Information behovsanalys utemiljö

Förvaltningens lokalteam informerar om arbetet med framtagandet av en behovsanalys för utemiljöerna och beskriver genomförda och planerade utemiljösatsningar.

Beslut

Förskole- och grundskolenämnden beslutade att lägga informationen till handlingarna.

Information anmälan och utredning av kränkande behandling

I februari och september redovisar barn- och elevhälsachef statistik från tidigare läsår och informerar om förvaltningens arbete gällande anmälan och utredning av kränkande behandling.

Beslut

Förskole- och grundskolenämnden beslutade att lägga informationen till handlingarna.

Beslut, rektors anmälan och återrapportering om kränkande behandling

Förskole- och grundskolenämnden beslutade att godkänna rapportering av rektors anmälan och återrapportering om kränkande behandling/diskriminering/trakasserier för perioden 2023-01-01 till 2023-01-31.

Delegeringsbeslut/meddelande

Förskole- och grundskolenämnden beslutade att godkänna rapportering av Delegeringsbeslut/meddelanden för perioden 2023-01-10 till 2023-02-06.

Ordförande/förvaltningschef informerar

Oanmälda besök i grundskolan
Förvaltningschef informerar utifrån artikel gällande medias oanmälda besök i grundskolor. Förvaltningen ser säkerheten på våra enheter som en viktig fråga att arbeta löpande med.

Verksamhetsbesök nämndens ledamöter
Förvaltningschef informerar förvaltningen kommer att föra dialog med ordförande och arbetsutskottet gällande verksamhetsbesök för nämndens ledamöter. Eventuella besök ska diskuteras med ordförande så att förankring kan göras hos aktuell rektor.

Jämförelse mellan olika kommuners effektivitet
Förvaltningschef informerar att kommunen fått en förfrågan från företaget Ensolution, som på uppdrag av Svenskt Näringsliv, ska titta på kommuners effektivitet när det gäller styrning och ledning av grundskolan. Varberg är en av de 10 kommuner som uppdraget riktar sig mot.

Sommaröppen förskola/fritidshem
Verksamhetscheferna för förskola och grundskola informerar att förskolan och fritidshemmet kommer att ha sommarstängt vecka 28–32 respektive 28-31. Att stängningen är en vecka längre i förskolan beror på att verksamheten denna period har som minst antal barn i verksamheten, bland annat eftersom de äldsta barnen i förskolan går över till grundskolans verksamheter i augusti.

Sommaröppna förskolor 2023: Bua förskola, Trönningebjärsvägens förskola, Håstens förskola, Bumerangens förskola, Klapperstenens förskola, Göthriks förskola samt Stenåsa Pedagogisk omsorg (nattis).

Sommaröppna fritidshem 2023: Göthriks skola, Bläshammar skola och Bockstensskolan.

Övriga frågor

Inga övriga frågor vid detta sammanträde.

Delegera återkoppling kring strategi för att nå ett rimligt antal medarbetare per chef

I juni 2022 beslutade kommunfullmäktige att avslå motion om att ge våra chefer och medarbetare bättre förutsättningar för en god och hälsosam arbetsmiljö (2022-06-21, § 115). I samband med avslaget beslutade kommunfullmäktige att

• uppdra åt berörda nämnder och bolag att ta fram en strategi för att nå ett rimligt antal medarbetare per chef utifrån övriga förutsättningar för nämnden/bolaget och dess chefer. Uppföljning av detta ska ske i samband med att det årliga personal- och hälsobokslutet sammanställs.

För att sammanställa nämndernas arbete med aktuell strategi i årets personal- och hälsobokslut önskar kommuntyrelens förvaltning återkoppling på arbetet senast den 15 mars. Med anledningen av tidplanen föreslås förskole- och grundskolenämnden delegera till arbetsutskottet att besluta om återkoppling kring Strategi för att nå ett rimligt antal medarbetare per chef.

Beslut

Förskole- och grundskolenämnden beslutade att delegera till förskole- och grundskolenämndens arbetsutskott att besluta om återkoppling kring Strategi för att nå ett rimligt antal medarbetare per chef.

Ta del av förskole- och grundskolenämndens protokoll i sin helhet samt den senaste kallelsen.

Har du frågor om ett ärende är du välkommen att kontakta förskole- och grundskoleförvaltningen via fgn@varberg.se.