Sök

Frågor och svar om Varbergs tillväxt

Flicka på lekplats kikar framåt genom kikarsikte.

Foto: HIdvi Group

Är det verkligen bra att Varberg växer och är det bara i stadsområdet det byggs nytt? Det finns många frågor och funderingar kopplade till kommunens snabba utveckling.

Här har vi påbörjat en lista med frågor och svar om hur och varför Varberg växer. Om du undrar över något är du varmt välkommen att höra av dig via e-post så att fler frågor och svar kan läggas till.  

Varför måste Varberg växa?
 

Havet, naturen och närheten till stort och smått gör att människor dras till Varberg. Vår kommun lockar många, både som bostadsort, semestermål och plats att arbeta på. För oss som redan bor här är detta positivt av flera skäl.

Vi behöver till exempel bli fler som bidrar till skatteunderlaget. I dagsläget ökar andelen äldre bland invånarna, vi måste också öka andelen av åldersgrupper som arbetar och betalar skatt. Med ökad inflyttning blir vi helt enkelt fler som delar på kostnader för barnomsorg, skolor, äldreomsorg, fritidsanläggningar, bibliotek och infrastruktur med mera.

När vi blir fler förbättras också möjligheterna för människor som vill starta nya företag och utveckla idéer. För det lokala näringslivet betyder fler invånare både större kundunderlag, lättare att rekrytera kompetent arbetskraft och ökade möjligheter till samarbeten. För oss som bor här betyder fler företag samtidigt ett ökat utbud av exempelvis butiker, caféer, evenemang och upplevelser. Det innebär också arbetstillfällen i fler branscher.

Vår kommun ligger rent geografiskt i en stor tillväxtregion. Ett aktivt beslut om att inte växa skulle därför innebära att Varberg snabbt blev förbisprunget av andra kommuner. När vi växer innebär det istället en positiv utveckling för individer och företag.

Måste stadsbilden förändras? 

Det går inte att konservera Varberg så som det är idag. Bristen på bostäder måste hanteras och det innebär att Varberg behöver fortsätta växa och utvecklas. Utveckling och förändring är heller inget nytt för vår kommun. Det som vi idag inte kan tänka oss att vara utan kanske kändes främmande när det byggdes. Utformningen av torget, som haft samma placering sedan 1666, har ändrats flera gånger. För några av oss känns det som att Campus alltid har funnits, men det är bara 14 år sedan det byggdes. Bostadsområdet Söderhöjd är tio år gammalt och Komedianten fem. Varberg har varit en växande kommun länge. Det vi bygger idag och i morgon kan våra barn och deras barn komma att älska och se som självklara inslag i Varbergs miljö.

Varför är mångfald bra för Varberg?

Öppenhet och mångfald stärker kreativitet och innovationskraft. För att dra nytta av kraften i olikheter behöver vi aktivt arbeta med att skapa en kommun där alla känner delaktighet. Ett öppet och inkluderande klimat främjar utvecklingen inom både näringsliv, föreningsverksamhet och kultur.

Hur stort ska Varberg bli?

Den befolkningsprognos som kommunen arbetar utifrån idag, är en så kallad byggbaserad prognos som visar ett tydligt samband mellan bostadsbyggnation och befolkningstillväxt. En förutsättning för att Varbergs kommun ska kunna växa i takt med det intresse som finns för att flytta hit, är helt enkelt att det finns bostäder. Fler nya bostäder i olika delar av kommunen är ett av kommunfullmäktiges fyra strategiska målområden, och tydliga mål är satta för hur många bostäder som ska byggas per år. Under förutsättning att de målen nås, kommer vi vara 78 000 invånare i kommunen år 2030. Det är en ökning med ungefär 16 000 personer jämfört med idag. 

Är så mycket nybyggnation förenligt med hållbarhet?

Många förknippar hållbarhet med miljö, men begreppet innehåller tre delar: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. När vi planerar nybyggnation i Varberg behöver vi se till helheten och ta hänsyn till alla tre delar.

Ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv är det väldigt viktigt att vi skapar fler bostäder, men när vi bygger nytt behöver vi förstås göra det på ett sätt som också är ekologiskt hållbart. Det gör vi bland annat genom att förtäta, det vill säga bygga i områden där det redan finns vägar, teknik, service och kollektivtrafik.

Att bygga hållbart är också att tänka långsiktigt och göra så kloka val som möjligt i själva byggprocessen. Det handlar bland annat om de mål vi sätter för att bygga energieffektivt och resurseffektivt, till exempel att använda giftfria material och förnybar energi. Här kan du läsa mer om kommunens hållbarhetsmål.öppnas i nytt fönster

Vad betyder förtätning?

Förtätning är ett vanligt begrepp inom stadsplanering och innebär att man bygger nytt på ytor som redan är bebyggda. Det handlar inte bara om att bygga bostäder, utan också om att skapa en god bebyggd miljö för dem som bor, arbetar och kommer på besök. Det kan till exempel betyda att man kompletterar ett område med funktioner som saknas. Man kan också binda samman områden och öka möjligheterna till liv mellan husen, exempelvis med gröna ytor som ett viktigt inslag.

Förtätning gör att fler människor kan bo och arbeta på en viss yta och att bilberoendet kan minska. Det är ett bra sätt att utnyttja befintlig infrastruktur, samtidigt som underlaget för en bättre lokal service ökar. Genom förtätning kan man också bygga fler bostäder utan att ge avkall på skyddet av värdefull jordbruksmark.

Några exempel på förtätning i Varberg är omvandlingen av kvarteret Lorensberg, där en yta som tidigare täcktes av en markparkering nu rymmer både bostäder, restaurang, butikslokaler och parkering. Ett annat exempel är den förtätning som pågår längs Birger Svenssons väg, där lokaler för olika verksamheter uppförs och där även nya bostäder kommer att byggas. På Sörse har nybyggda bostadsområden knutits samman med äldre genom ett nytt grönområde med lekplats och stadsdelspark. Ytterligare ett exempel är hur Gallerian byggs ut på höjden med ytterligare ett våningsplan.

Hur blir det med trafiksituationen ...

... när Varberg växer så snabbt?
När vi planerar för att allt fler ska kunna förflytta sig mellan olika platser i kommunen, ofta vid samma tidpunkter på dygnet, är det viktigt att vi främjar hållbara sätt att resa. Både för att hålla nere utsläppen av koldioxid från fordon och för att minimera trängsel och köer i trafiken. Därför planerar vi för fler gång- och cykelvägar och för att tillsammans med Hallandstrafiken utveckla busslinjenätet.

Vi har också tagit fram en trafiknätsanalys som både ger en bra bild över hur biltrafiken kan förväntas utvecklas i Varberg till 2030 och en utblick mot 2050. Tillsammans med Trafikstrategi 2030 fungerar den som underlag för vår långsiktiga planering av bil-, gång- och cykelvägar, och för föreslagna åtgärder för en hållbar och fungerande trafiksituation. Exempelvis föreslås tre nya vägar för biltrafik:
• ny koppling längs Susvindsspåret i Lassabackaområdet
• förlängning av Österleden
• förlängning av Östra Hamnvägen längs Västkustbanan bakom Gallerian när järnvägen försvinner.

Varför lägger kommunen så mycket pengar på ...

... en ny stadsdel, tunnel och hamnflytt när skola och omsorg behöver mer resurser?

Skola och omsorg är stora och viktiga delar av kommunens verksamhet och här läggs därför huvuddelen av resurserna. Men kommunen ansvarar även för andra områden, och kostnaderna måste fördelas så att samhället utvecklas på flera plan samtidigt.

Bostadsbristen i Varberg behöver åtgärdas för att människor som vill ska kunna flytta hit, de Varbergsbor som vill ska kunna byta bostad och ungdomar ska kunna flytta hemifrån. Att järnvägen och Industrihamnen flyttas innebär en unik möjlighet att bygga en ny och havsnära stadsdel. Det ger oss fler bostäder, verksamheter och mötesplatser och bidrar på sikt till att stärka hela Varbergs tillväxt. 

Vilka stora stadsbyggnadsprojekt är planerade ...

... utöver tunnel och Västerport?

Flera andra nya stadsdelar planeras vid sidan av Västerport för att fler ska kunna få en bostad i kommunen. I Trönninge planeras en ny stadsdel intill den nya skolan och friidrottshallen. I Gamla Köpstad-Östra Träslövsläge pågår planering för ett nytt stort bostadsområde. På sikt planeras också för en ny stadsdel i Östra Träslöv och i Breared/Jonstaka.

Hur jobbar kommunen med inflytande från invånare?

Det finns olika kanaler att välja på för den som vill lämna synpunkter eller idéer till kommunen. Medborgardialog och brukarundersökningar är återkommande aktiviteter inom olika verksamheter för att samla in synpunkter, öka kunskap och vidga perspektiv. Några exempel är ”Kom och prata om park, hamn och gata”, designdialog om Brunnsparken samt de olika dialogformer som har anordnats inför utformandet av den nya stadsdelen Västerport.

Dialogen med invånare är ett sätt för kommunen att öka kunskapen och bredden i beslutsunderlag, så att hänsyn kan tas till fler sidor av en fråga. Vid stora projekt finns vanligtvis intressen och åsikter från många olika grupper – och dessa skiljer sig ofta åt. De förslag som framförs kan förstås inte alltid förverkligas, och tanken är inte att medborgardialog ska fungera som direktdemokrati, utan att den ska stödja det representativa demokratiska systemetet.

Någon sammanhållen, gemensam struktur eller mall för medborgardialog i kommunen har hittills inte funnits, men behövs för att medborgardialog på ett mer genomgripande sätt ska kunna bidra till det demokratiska systemet. På uppdrag av kommunstyrelsen arbetar vi därför med att utveckla kommungemensamma principer för medborgardialog. Delaktighet ingår som förhållningssätt* i vår vision, Varberg – Västkustens kreativa mittpunkt, och i kommunfullmäktiges mål anges att delaktighet och inflytande är en av de grundläggande förutsättningarna för hälsa samt att delaktigheten i samhället ska öka.

*”Vi ska ha ett öppet klimat och ett inkluderande förhållningssätt som kännetecknas av mångfald, inflytande och omtanke.”

ikon

Kontakta oss

Kontakt

Kontaktinformation

ikon

Självservice & blanketter