varningsikon

2021-02-26

Kommunens verksamheter påverkas av covid-19

Varbergs kommun arbetar löpande med att anpassa verksamheten utifrån situationen.

Läs mer om Information med anledning av covid-19

Sök

Invasiva arter

Fält med Jätteloka

Jätteloka. Foto: Marie Karlsson

Vissa främmande arter kan bli invasiva och kan orsaka stora ekonomiska kostnader, skador på människors hälsa eller på biologisk mångfald. Men vad gör man om man stöter på en invasiv art? Här har vi samlat information och länkar som ger mer information om hur man hanterar invasiva arter, med fokus på växter.

Vad är en invasiv art?

Under lång tid har människor flyttat arter från en plats till en annan - prydnadsväxter, grödor, skadedjur och jaktvilt. Ibland uppstår problem när en främmande art sprids i naturen där den inte finns naturligt. Om arten sprids och konkurrerar ut befintliga arter i den nya miljön, kan arten bli invasiv.

Alla främmande arter blir inte invasiva. En främmande art räknas först som invasiv om den sprids på egen hand i naturen och orsakar ekonomiska skador, skador på människors och djurs hälsa, eller hotar biologisk mångfald. Några exempel på sådana arter är signalkräfta, jätteloka och spansk skogssnigel (mördarsnigel).

Varför är detta ett problem?

Invasiva arter är ett stort problem, både i Sverige och internationellt. Ett ändrat klimat, långväga transporter och förändrad markanvändning gör att främmande arter sprids lättare. Många invasiva arter slår hårt mot den biologiska mångfalden genom att inhemska arter konkurreras ut.

Vissa arter kan även orsaka akuta problem, till exempel parkslide som i vissa länder ställt till med stora ekonomiska kostnader för husägare. En annan välkänd art är jätteloka, vars växtsaft kan orsaka hudskador.

Många invasiva arter är dessutom mycket svåra att bekämpa.

EU-listade arter

Vissa främmande arter i Europa har orsakat så stora problem att de förbjudits och måste bekämpas inom hela EU. Idag har 66 växter och djur Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. förbjudits inom EU, och tolv av dessa arter finns i dagsläget i Sverige i. Bland växtarterna återfinns Gudaträd, Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Gul skunkkalla, Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Jättebalsamin Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Jätteloka, Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Sidenört Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Smal vattenpest och Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.Tromsöloka Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Dessa arter är förbjudna att importera, sälja, byta, använda, transportera, eller släppa ut i naturen. Det är också förbjudet att odla och föda upp dem – även att låta arten växa på sin mark.

Varje markägare ansvarar för bekämpning på sin egen mark.

Det finns fler invasiva arter som hotar att sprida sig till EU och Sverige, så kallade dörrknackare som orsakar problem nationellt eller regionalt. Dessa är inte förbjudna, men kan orsaka lika stora skador.

Problemarter i Halland

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har samlat information om problemarter som förekommer i Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., både förbjudna EU-arter och arter som ännu inte omfattas av några regler.

Kustkommunerna i Halland har tillsammans med Hallands Botaniska Förening och Hylte kommun tagit fram en strategi för hantering och bekämpning av invasiva växter i Halland. Både förbjudna EU-arter och andra problemarter ingår i strategin.

Läs rapporten här Pdf, 7.6 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 7.6 MB).

Problemarter i strategin

Parkslide och jätteslide

Smal vattenpest

Kotula

Skunkkalla

Vattenpest

Rödek

Jätteloka

Sjögull

Snöbär

Jättebalsamin

Sydfyrling

Tysklönn/sykomorlönn

Kabomba

Bergtall

Sidenört

Blomsterlupin

Grönpil och knäckepil

Vresros

Kanadensiskt gullris

Häckberberis

Armeniskt björnbär



Närbild på Parkslide

Parkslide. Bild: Camilla Svensson

Vad kan jag göra?

Du kan bidra till att bekämpa invasiva arter på följande sätt:

1. Rapportera!

Har du stött på någon av de invasiva arter som listas ovan i naturen? Rapportera! Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Det är till stor hjälp att veta var invasiva arter finns, för att begränsa spridning, påbörja bekämpning och övervaka hur de sprids. Om du stöter på en invasiv art i naturen, ta gärna en bild och notera var på kartan du såg den.

Om du är osäker på vilken art du har stött på, finns det information och bilder till hjälp på Naturvårdsverkets hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., samt på ArtDatabanken/SLU:s hemsida Artfakta.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

2. Bekämpa och begränsa

Tidig upptäckt och åtgärd direkt är bästa sättet att lyckas med att bekämpa invasiva arter. De flesta invasiva växtarterna bekämpas med bäst effekt före blomning och innan fröspridning.

Vilka bekämpningsåtgärder som lämpar sig bäst skiljer sig dock åt för respektive art. För vissa arter pågår även arbete med att utveckla och utvärdera vilka metoder som är effektivast.

För aktuell information om bekämpningsåtgärder hänvisas till Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. samt till kommunens strategi för invasiva växter (rapport).

Parkslide

Många hör av sig till kommunen med frågor om parkslide. Parkslide är besvärlig att bekämpa. Det finns idag inga metoder som innebär att man får bort parkslide från sin mark på kort sikt. Vid bekämpning krävs ofta en kombination av flera metoder för att få effekt.

För aktuell information om bekämpning av parkslide, se Naturvårdsverkets hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

3. Hantera växtavfall säkert!

Att ta bort invasiva växter direkt när de hittas hindrar arterna från att spridas Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och kan bespara många framtida problem. Många invasiva arter är dock svåra att bekämpa och sprids lätt vid hantering, så växtavfallet behöver tas om hand på ett säkert sätt. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Växtavfall från spridningsbenägna arter måste hanteras med stor försiktighet. Till exempel kan mycket små växt- och rotbitar från parkslide, på under ett gram, växa upp till nya plantor. Jättebalsamin är också en lättspridd art, då fruk­terna spricker upp explosionsartat vid beröring och frön kan slungas iväg fem meter från plantan.

Kontakta din lokala återvinningscentral för information om hur de tar emot avfall från invasiva arter. Holmagärde återvinningscentral i Varbergs kommun har en container anpassade för avfall från invasiva växtarter. Du kan läsa mer på VIVAB:s webbplats om invasiva främmande arter. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tänk på att:

  • Under transport och hantering av växterna är risken för spridning som störst. Se till att varken frön eller växtdelar kan komma ut i naturen under transporten. Slutna kärl eller säckar är lämpligt. Transportera inte växter eller jord oinpackat på en öppen släpkärra.
  • Lägg inte invasiva arter på komposten, varken hemma eller på återvinningscentraler.
  • Töm inte ut akvarieväxter i sjöar, dammar eller vattendrag.
  • Är du osäker på om jord eller växtavfall innehåller rester av invasiva arter? Lämna det då till återvinningscentralen som växtavfall från invasiva arter.
  • Om du inte kan lämna växtavfall från invasiva arter till din lokala återvinningscentral, bör avfallet förbrännas. Minimera transport och hantering.

4. Plantera med eftertanke!

När du väljer växter till trädgården eller anlägger en damm, var försiktig så att du inte planterar en art som är invasiv. Du riskerar att få ett problem som består i många år och blir dyrt att bekämpa. Många invasiva växter som orsakar problem idag har kommit i Sverige som prydnadsväxter och spridits från trädgårdar och odlingar. I takt med att klimatet förändras kan nya arter börja spridas ut i naturen.

Vanliga invasiva trädgårdsväxter

  • Blomsterlupin
  • Jätteloka
  • Parkslide och jätteslide
  • Snöbär
  • Skunkkalla
  • Jättebalsamin
  • Vresros
Blomsterlupin på ett fält

Blomsterlupin. Bild: Mostphotos

Tänk på att:

  • Arter sprids lätt utmed vattendrag och kan till exempel bilda växtmattor nedströms en trädgårdsdamm.
  • Undvik att lägga växtavfall från invasiva arter på komposten. Lämna istället avfallet till din lokala återvinningscentral eller bränn upp det, så sprider du inte frön och rotdelar till nya platser.
  • Efter hantering av invasiva arter, rengör redskap och handskar från frön och växtdelar innan du använder dem någon annanstans.
  • Välj inte arter med hög risk att bli invasiva Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. till din trädgård. I riskzone är arter som är avåra att ta bort eller som lätt sprider sig.
ikon

Kontakta oss

Kommunekolog

varbergdirekt@varberg.se

Varberg direkt: 0340 - 880 00

Självservice & blanketter