Sök

2018-05-04

Språkets inflytande på undervisningen

Syftet är att öka kunskapen om språkets betydelse för identitet, kunskap och lärande. När kommunens fritidspedagoger samlades för läsårets sista fortbildning var det återigen språket som var i fokus.
- Jag har fått ett mer medvetet förhållningssätt till språket efter dessa utbildningar, säger Monika Johansson, fritidspedagog på Mariedalsskolan.

Margaretha Bengtsson och Fredrik Lund arbetar som språk-, läs- och skrivutvecklare i Varbergs kommun och håller föreläsningar i ämnet. Under fyra fredagar har de träffat kommunens alla fritidspedagoger för att utbilda dem i språkets betydelse för lärande och språkets inflytande på undervisningen.
- Fritidslärarna är en positiv och förväntansfull grupp. Det har blivit en bra dialog under föreläsningarna och de har varit generösa med att bjuda på kunskap och tips till sina kollegor. Ur ett kompetensutvecklingsperspektiv så tror jag att denna fortbildning betyder mycket för dem. Alla behöver påfyllning av kunskap och vässa sina verktyg, menar Margaretha Bengtsson.
Fritidspedagogerna har varit uppdelade i två grupper så alla har fått två språkfortbildningar var. Målet med träffarna är bland annat att lärarna ska få ökad tillit till sin förmåga att stötta barns språkutveckling i verksamheten och att utveckla det stödjande samtalet som omger läsning.
- Jag hoppas att dessa tillfällen ska inspirera lärarna att arbeta mer med läsning och samtal i fritidshemmet. Språket är en otroligt viktig resurs i lärandet, menar Margaretha Bengtsson.
Den sista föreläsningen handlade om språkets inflytande på undervisningen, gestaltning som stöd och läsmiljöer.
- Genom att använda sin kropp vid exempelvis högläsning kan man verkligen fördjupa innehållet i en upplevelse för eleverna. Att även låta eleverna vara delaktiga kan påverka mycket. Under föreläsningen visade vi exemplet Heta stolen. Då får en elev eller lärare sitta på en stol och gestalta en karaktär ur boken och de andra får ställa frågor. Det hjälper eleverna att föreställa sig den fiktiva världen och att se saker i olika perspektiv, säger Margaretha Bengtsson.

Monika Johnsson, Khina Sjöö och Charlotte Kvennefelt

Monika Johnsson, Khina Sjöö och Charlotte Kvennefelt

Monika Johnsson, Khina Sjöö och Charlotte Kvennefelt arbetar som fritidspedagoger på Mariedalsskolan. De uppskattar att det under läsåret har satsats på just deras yrkesgrupp och att de fått utbildningar riktade till sig.
- Jag hoppas att det här bara är början. De utbildningar vi fått i matematik och svenska har gett oss mycket. Det är även en chans för oss att träffa andra som arbetar på fritids. Alla fritidshem ser olika ut och jag hade önskat att vi hade kunnat ha kontinuerliga träffar med andra. Det hade stärkt fritidshemmet ytterligare, menar Khina Sjöö.
De menar alla tre att fortbildningarna i språk har gjort dem mer medvetna på hur de använder språket i undervisningen.
- Jag tänker mer på hur det jag säger påverkar barnen. Jag försöker tänka på att berömma för det de gör, deras prestation, och inte bara personen, menar Monika Johnsson.
- Jag tänker på språket hela tiden. Vid till exempel konflikter är det speciellt viktigt att det används på rätt sätt. Ofta kan konflikter bli större för att de inte lyssnar på varandra eller vet vad de ska säga. Där har vi en viktig roll. Men vi har inte alltid lösningen, ofta har de själva det, säger Charlotte Kvennefelt.
Vid slutet av den sista föreläsningen fick pedagogerna skicka in vilka spår från utbildningen som man i framtiden kommer att kunna se på deras fritidshem. Några av de svar som kom upp på skärmen var mer högläsning, att testa heta stolen, utveckla läsmiljöerna, bildpromenader, barnens egna boktips, mer gestaltning samt fler besök på biblioteket.
- Vi har fått mycket tips och inspiration under dessa tillfällen, menar fritidspedagogerna på Mariedalsskolan.

Frida Eckegren Serholt

ikon

Senaste nyheterna