varningsikon

2020-03-27

Information med anledning av corona/covid-19

Varbergs kommun följer aktivt händelseutvecklingen gällande coronaviruset covid-19. Vi samverkar med Länsstyrelsen och andra myndigheter samt följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Läs mer

Sök

2020-02-25

Språkets funktion för att lära, tänka och kommunicera

Ska vi tänka avancerat behöver vi språket och begreppen. Ska vi exempelvis diskutera fritidshemmets utvecklingsarbete så räcker inte vårt vardagsspråk, vi behöver mer ämnesspecifika begrepp och ett professionellt språkbruk.
- Språket har en särställning i läroplanen det handlar om att språket är centralt för att kunna tänka mer avancerat, säger Margaretha Bengtsson som leder lärare i fritidshemmets lärande under läsåret.

Vi använder språket på ett speciellt sätt för att nå ett syfte i olika kontexter. Språket är ett redskap för lärande men språket bär också det sociala livet, det är genom språket som socialisering sker. Det behöver inte handla om att tänka avancerade tankar utan att använda språket som en ingång till ett samtal. När det kommer till skolutveckling är det viktigt att utveckla ett gemensamt professionellt yrkesspråk och definiera begrepp, inte minst de som finns i läroplaner. Begreppens innebörd och betydelse är avgörande för att en samsyn och ett arbete mot gemensamt uppnådda mål ska fungera.

Fritidshemmets förtydligade läroplansuppdrag innebär att verksamheterna måste utveckla målstyrda arbetsformer för planering och analys av undervisningen. I den kompetensutvecklingsinsats som pågår för lärare i fritidshemmet får de genom strukturerade samtalsövningar tillfälle att fördjupa sina kunskaper om fritidshemmets didaktik och pedagogiska planering. Det innebär bland annat att lärarna kollegialt reflekterar kring vad målstyrning i fritidshemmet innebär och hur man kan utveckla fritidspedagogiken.
- Vi kommer att prova olika samtalsmodeller som kan användas i kollegialt lärandet med kollegor, säger Margaretha Bengtsson då hon startar upp gruppen med tjugotalet grundlärare i fritidshemmet.

Utgångspunkt i nuläget

I fritidshemmet har grundlärarna med inriktning mot arbete i fritidshemmet, fritidspedagogerna och förskollärarna ett särskilt ansvar för att målstyrda undervisningsprocesser leder till att eleverna når läroplansmålen. Grundlärarna är alltså särskilt ansvariga för att undervisningen i fritidshemmet är systematiskt planerad och följs upp. Ett ansvar som genom fortbildningsinsatser kan stärka lärarna i arbetet.

På Furubergsskolan arbetar Mariana Andersson, Nicklas Nocke och Mikael Blomqvist.
Skolan driver verksamhet för årskurserna F-5 och har tre åldersblandade fritidshemsavdelningar. De tre lärarna tar tillfället i akt att navelskåda fritidshemmet behov och utgår från sina respektive avdelningar. Mariana Andersson inleder det kollegiala samtalet och antar ett helikopterperspektiv.
- De olika funktioner vi har i våra uppdrag behöver tydliggöras, och vi behöver vara samspelta i det. För om inte vi är samspelta, hur ska då eleverna kunna bli det?
Hon får inga svar av de medsittande kollegorna. Samtalsmetoden är uppbyggd så att en person först beskriver nuläge. En annan lyssnar aktivt och ställer därefter utforskande frågor och en tredje samtalsdeltagare observerar och sammanfattar samtalet. Mariana Andersson fortsätter.
- Vi, hela skolans fritidshem, har ett behov att först och främst strukturera våra planeringar i vad, varför och hur så att ambition och mål synliggörs med vad eleverna ska lära sig.
Nicklas Nocke och Mikael Blomqvist lyssnar och observerar. De sitter i stort sett helt stilla medan Mariana Andersson beskriver sin avdelnings utvecklingsbehov. Att värdera ingår inte i uppgiften och det är imponerande att samtalsmetoden tycks ge såväl utrymme för att tala som för att lyssna – ostört och prestigelöst.

Att veta vart vi är på väg

Mikael Blomqvist närmar sig verksamhetens praktik då turen att tala går över till honom. Han inleder med att tänka högt kring behov för utvecklingsarbete.
- Ett utvecklingsarbete måste starta hos de som arbetar tillsammans på daglig basis och som tillsammans har ansvar att skapa en lärande och meningsfull verksamhet.
Han gör en makropaus och fortsätter:
- Vet alla vart vi ska? Vi har samma läroplan men tolkar vi den på ett sätt som skapar likvärdighet? I vårt arbetslag är vi nog ganska målstyrda allihopa. Vi tänker till innan vi gör något, och ställer frågorna vad, varför och hur till det vi gör. Jag upplever att vi vill analysera verksamheten.
Mikael Blomqvist använder talutrymmet att reflektera över det så kallade informella lärandet. Det lärande som sker ”utanför” planerade aktivitetsmål och som sker i vardagliga situationer, och inte alltid har planerats.
- Det informella lärandet måste vi bli bättre på att kommunicera, både till vårdnadshavare och också eleverna, säger han.
Just innan ordet lämnas över till ”siste man ut” i dagens samtalsuppgift, görs ett konstaterande av Mikael Blomqvist.
- Ett önskat läge framöver hade varit att alla fritidshem hade en likvärdighet i det vi gör med eleverna och delar syften med varandra. Att samverka så att vi kan arbeta kollegialt, på riktigt. Genom att vi nyttjar varandras kompetenser i alla skolans fritidshem, breddar vi lärandet för eleverna som då får ta fel av fler lärares kunskaper.

Att planera för lärande

I dagens pass av fortbildning är Nicklas Nocke den som siste att ta till orda enligt samtalsmodellen. Hans ingång fångar likvärdighet i ett annat perspektiv.
- Hos oss behöver vi få en samsyn på uppdrag och innehåll. Även om alla i arbetslaget är examinerade och legitimerade, har vi olika uppfattningar om saker och kanske beror det på att vi läst vid olika lärosäten.
Det är en intressant reflektion, Nicklas Nocke lyfter fram. Ofrånkomligt påverkar ju de nationella lärarutbildningarnas innehåll den lokala verksamhetens praktik. Olika lärosäten lägger olika tyngd i olika kurser. Något som lärarna på fritidshemmet måste förhålla sig till och hitta ”vägar” genom.
- Vi behöver stärka planering och syfte med det vi gör, säger Nicklas Nocke. Då uppstår en naturlig dialog om mål och syfte. Vi kan inte bara göra och göra, överösa eleverna med aktiviteter, utan att ha klart för oss vad aktiviteterna ska ge och uppnå för elevernas lärande.

När utbildningstillfället går mot ett slut, summerar Margaretha Bengtsson essensen av dagens innehåll.
- Enligt läroplanen ska begreppet undervisning ges en vidare tolkning i fritidshemmet där omsorg, utvecklig och lärande utgör en helhet. Det kollegiala samtalet i fritids blir alltså ett viktigt forum för att reflektera kring hur undervisningen kan planeras och iscensättas utifrån denna vidare tolkning av begreppet undervisning och där har ni som lärledare ett särskilt ansvar att leda samtalet, säger Margaretha Bengtsson.
Mariana Andersson ser ut att fundera en stund, och säger sedan med eftertänksamhet till sina kollegor:
- För att vi ska nå dit behöver vi kanske steppa upp i ledarskapet och leda kollegor i arbetet för en gemensam struktur. Det är svårt, men vi måste, för annars riskerar vi att tappa både yrkesstolthet elever som vill vara på fritids, säger Mariana Andersson.


Margaretha Bengtsson
Viktoria Struxsjö


ikon

Senaste nyheterna