Sök

2020-08-19

SKA-arbete i Varberg: samarbetskultur och systematik

SKA, det lagstadgade systematiska kvalitetsarbetet är navet i många kommuners utvecklingsarbete. Ett arbete som vid en första bekantskap kan upplevas stelt och instrumentellt men i praktiken både är dynamiskt och kunskapsbidragande.
- Syftet med SKA är att få kunskap om hur arbetet med skolutveckling går, och utifrån det formera utvecklingsarbetet så det gör ännu mer nytta, menar Martin Hassel, kvalitetsstrateg i förskole- och grundskoleförvaltningen.

Ett gediget SKA-arbete i alla delar av en organisation möjliggör en lärande och formativ verksamhet. I den kommunala förskole- och skolverksamhet genomförs flera processer inom ramen för SKA. Martin Hassel leder arbetet och har i uppdrag att systematisera dialog för analys där elever, lärare, elevhälsans personal och rektorer deltar. Tillsammans med kollegor på förvaltningens kansli analyserar Martin Hassel både kvalitativa berättelser om arbetssätt och prioriteringar på förskolorna och skolorna. I kvalitetsteamet använder man statistik av omdömen, betyg, närvaro och respons från olika enkäter för att sammanställa ett antal analysrapporter där prioriterade utvecklingsområden skådats noga och nära.
- Vi skulle kunna skriva rapporter med statistik och siffror utifrån varje förskola och skolas resultat utan vidare analys, säger Martin Hassel. Men då går väldigt mycket information om pedagogers och lärares beprövade erfarenhet förlorad. Därför har de kommunala förskolorna och skolorna utvecklat dialogmöten som fångar upp erfarenhet och lärdomar. Dialogerna skapar en delaktighet som också är ett utvecklingsarbete i sig genom att deltagarna delar lärdomar och stärker samarbetskulturen. Framgångar och utmaningar delas.

Pedagog Varberg satte sig ner med Martin Hassel i syfte att konkretisera vad SKA-arbetet innehåller och innebär för Varbergs del. Fyra frågor ställs. Häng med!

Vad menas med att det systematiska kvalitetsarbetet i förskola, fritidshem, grundsärskola och grundskola bedrivs året runt?

- På förvaltningsövergripande nivå betyder det att under ett år pågår flera processer som tillsammans är SKA-arbetet, samt att dialoger med framförallt rektorerna, olika stöd till rektorerna och våra statistiksystem kontinuerligt är igång även om inte en specifik process pågår i SKA-arbetet varje vecka.

- Pedagogerna och lärarna gör veckovisa analys och planering av sin undervisning, det vil säga själva grunden för de övergripande analyserna. Styrkor och utmaningar som pedagoger och lärare upplever och ser i undervisningen reflekteras över, och det arbetet pågår systematiskt. Rektor och andra involverade blir mottagare av dessa analyser och på så sätt blir SKA-arbetet transparent med konkreta mottagare.

Analysen i SKA-arbetet ska vara praktiknära och utgå från det som är verksamhetens praktik. Ge några exempel på vad det innebär och hur det går till, rent konkret.

- Ett exempel är elevenkäten i årskurs 5 och 8, samt kommande personalenkät i förskolan. Båda dessa är framtagna ihop med lärare och förskollärare i syfte att ställa frågor som är relevanta för undervisningspraktiken. Genom att sedan fördjupa resultaten från enkäterna i dialog med elever, pedagoger, lärare och rektorer borrar vi i praktiken snarare än i svårpåverkade förutsättningar.

- Ett annat exempel är att vi i dialogen med rektorerna prioriterar att analysera förskolans/skolans arbete utifrån respektive utvecklingsplan, det vill säga vad som är prioriterat i den lokala praktiken istället för olika nationella eller kommunala initiativ som kanske inte är så närvarande på just ”din” förskola/skola.

I Varberg genomförs kvalitetsarbetet enligt fyra delmoment: Värden och lika möjligheter, Undervisning och ledarskap, Förutsättningar och resultat samt. Insatser och fokusområden. Förklara hur dessa fyra delmoment hänger samman.

- Det gemensamma är att alla bygger på dialog med verksamheten och att fokus är på utbildningen och undervisningens betydelse för barn och elever. Men det är lite olika vinklar såklart. Värden och lika möjligheter utgår från det kompensatoriska uppdraget, hur bidrar lärmiljöer till utveckling och lärande för barn och elever, vad fungerar bra och vad kan utvecklas?

- Undervisning och ledarskap tar utgångspunkt i enkäter och samtal med barn, elever och pedagogisk personal. Vad fungerar bra i undervisning och vad kan utvecklas. Dessa tankar får rektorerna med sig till dialogmöten om respektive förskolas/skolas utvecklingsplan och hur det utvecklingsarbetet fortlöper.
- Förutsättningar och resultat är mer av en statistisk rapport där personalens behörighet, betyg, närvaro och annan hård data analyseras ihop med förutsättningar som socioekonomiska faktorer och skolorganisation. Rektorerna får sedan djupdyka i några av alla statistiska mönster för att ge en kvalitativ analys vad olika trender kan bero på.

- Insatser och fokusområden ska lyfta olika områden som kanske inte får utrymme i de andra processerna. Förra läsåret undersökte vi till exempel hur arbetet med Chromebook i högstadiet fungerade på en skola och så hade vi en workshop med fokus på utvecklingsarbetet i fritidshemmen tillsammans med rektorer och fritidslärare.

Du har arbetat med det systematiska kvalitetsarbetet i några år. Vilka är de stora lärdomarna du drar utifrån dina erfarenheter och vilka framgångsfaktorer för ett relevant och hållbart SKA-arbete kan du dela med dig av?

- Stora och stora vet jag inte men, tre saker vill jag trycka på. Det första är att SKA-arbetet måste syfta till att problematisera och utveckla verksamheten och inte att kontrollera eller checka av att olika saker pågår. Kontrollen ger inget mervärde för rektor, lärare och andra som deltar.

- Det andra är att främst fokusera på kvalitativa faktorer som går att påverka snarare än statistik och annan ”hård data”. Och ska vi ha fokus på det kvalitativa måste det ske i dialogform och kring några få områden. Det är i det mänskliga mötet tankar om utveckling skapas och det kräver både tid och fokus.

- Det tredje är att det som framkommer i analyserna måste bli ett bidrag i det utvecklingsarbete som pågår. Först då blir SKA-arbetet meningsfullt och engagerande för de som deltar och då blir SKA både relevant och hållbart över tid.

Viktoria Struxsjö


ikon

Senaste nyheterna