varningsikon

2020-03-27

Information med anledning av corona/covid-19

Varbergs kommun följer aktivt händelseutvecklingen gällande coronaviruset covid-19. Vi samverkar med Länsstyrelsen och andra myndigheter samt följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Läs mer

Sök

2020-01-28

Om detta må vi berätta

Över hela världen genomfördes igår manifestationer för människors lika värde, demokrati och mänskliga rättigheter. Så också i Varberg. Elever, lärare och rektorer från kommunens grundskolor samlades för en gemensam kväll där höstens värdegrundsarbete och studieresa till Polen redovisades.

Den av FN officiellt utlysta minnesdagen för förintelsens offer och befrielsen av de människor som hölls fångna i de polska lägrena Auschwitz Birkenau, sammanfaller i datum. Igår var det återträff för de grundskoleelever och medföljande vuxna som i höstas bland annat besökte arbets- och förintelselägren strax utanför Kraków i södra Polen. Varbergs kommun, via förskole- och grundskoleförvaltningen, ansvarar för värdegrundsarbetet och studieresan som sedan 1999 genomförts med endast något års uppehåll. Tretton lärare och drygt trettio elever deltog i processen 2019 och under fyra dagar upplevde de en del av världshistorien vi faktabaserat ska fortsätta att berätta om.
- När eleverna förstod omfattningen av den industri av avrättningar var, blev det extra viktigt att vara lyhörd och fånga upp deras tankar, berättar Mia Svensson, lärare på Håstensskolan och en av de vuxna som deltog i resan. Eleverna reagerar olika på det de möter och ser, läser och får berättat för sig. En viss beredskap för varierade reaktioner hade man packat med i bagaget.

Process för värdegrundsarbete

Inför resan tar eleverna del av tre föreläsningspass med olika teman. Dels den historiska redogörelsen av andra världskrigets konsekvenser, dels den humanistiska berättelsen om människor som förföljdes, placerades i ghetton och senare avrättades i någon av alla gaskamrar nazisterna byggt för att kunna effektivisera utrotningen av bland annat judar, homosexuella och funktionsnedsatta. Allt mycket målmedvetet för att säkra den ariska folkgruppen.
- Eleverna drog snabbt paralleller till dagens polariserade ”vi-och-dom”-samhälle, säger Frida Persson som till vardags arbetar på Trönninge skola. Det upplevde jag var gripande, och många samtal på kvällarna efter våra besök i arbets- och koncentrationslägren handlade om att vi måste stötta varandra i att detta aldrig får hända igen.
Anders Prytz, lärare i matematik och NO på Almers skola, berättar att resan och det som upplevdes på plats i Polen, satt spår i hans sätt att tänka.
- Jag har lärt mig att uppskatta den tillvaro jag har runt mig på ett djupare sätt. Vardagliga problem som jag kunde irritera mig på är i dag betydligt mer triviala och passerar oftast förbi. Jag har blivit mer ödmjuk, och ser att det också är mitt ansvar, i mina ämnen, att diskutera förintelsen, mänskliga rättigheter och allas lika värde.

Lärarna börjar tala med varandra om processen för värdegrundsarbete, resan, hur deras undervisning kan förändras och kopplingen mellan en sådan här satsning och skolans styrdokument. Samtalet böljar och en känsla av att lärarna inte haft en gemensam debriefing smyger sig på.
- När vi kom hem efter resan var det höstlov och jag upplevde att jag blev ensam med mina tankar och reflektioner, säger Ines Pavlovic, lärare på Vidhögeskolan. Om jag som vuxen kände så, undrar då hur det var för eleverna.
När skolan startade upp efter lovet var det ett gäng engagerade elever som satte fart med efterarbetet av resan. Redovisningar skulle förberedas inför minnesdagen och i år var en röd tråd tydlig. Dåtidens samhällsklimat och debatt, i relation till dagens.
- Det är budskapen som förmedlas av eleverna i redovisningarna vi ska lyssna till och ta till oss, säger Ines Pavlovic. Efter resan är ju de också vittnen till folkmorden och har ett ansvar att berätta vidare i sin omgivning.

Rektors delaktighet

För första gången någonsin deltog en skolledare i studieresan till Polen. Annefrid Svenningsson är rektor på Påskbergsskolan. En av de reflektioner hon tar med sig efter resan är betydelsen av att organisera för ett hållbart värdegrundsarbete på skolorna. Detta så att inte resan blir en happening som passerar förbi under resterande del av läsåret.
- Jag har besökt andra arbets- och förintelseläger i Europa och jag har tagit del av elevers redovisningar genom åren, både som lärare och rektor. Men nu blev jag en del av en process där de förberedande utbildningstillfällena gav mig ny kunskap och en djupare insikt.
Under gårdagen svarade Annefrid Svenningsson för en av programpunkterna. Bland åhörarna satt grundskolechef Johan Berntsson, vårdnadshavare och släktingar till eleverna. När rektorn inledde med att sjunga en strof ur Idas Sommarvisa, berördes alla i rummet.
- Visan är förknippad med svensk skola och skolavslutningar, säger Annefrid Svenningsson. För oss i Sverige är det självklart att alla barn ska gå i skolan, vi har till och med rättigheten lagstadgad. Men så är det inte för alla, inte heller var det så i 1930-talets Tyskland. Kunskap och bildning ger argument för att möta påståenden som förnekar förintelsen och mänskliga rättigheter. Så nästa gång du hör Idas Sommarvisa, tänk på den här kvällen och att det är tillsammans vi kan göra skillnad.

Ett hårdare samhällsklimat

Innehållet i elevernas redovisningar spänner över ämnen som samhällskunskap, hemkunskap, historia, svenska och psykologi. Förmågor som retorik, argumentation, källkritik och digital kompetens visas upp. Eleverna drar paralleller i tid och rum. De jämför människors livsvillkor och redogör för olika länders påverkan av såväl andra världskrigets omfattning som effekten av nazisternas propagandamaskin. Möjligheterna att docka värdegrundsarbetet till styrdokumenten är många och som en röd tråd genom redovisningarna är kopplingen till dagens Sverige där en ökande polarisering och ett ”vi-och-dom” uppenbart och något eleverna vänder sig emot. När en elev beskriver främlingsfientligheten i Varberg blir det knäpptyst i rummet.
- Jag har sett elever rista hakkors på skolbänkar, jag har hört fördomsfulla uttryck om nyanlända skolkompisar och jag är mycket mer observant efter resan på rasism runt omkring mig.
Annefrid Svenningsson styrker elevens upplevelse av ett hårdare samhällsklimat.
- Vi möter allt oftare på arbetsplatser, på fritidsaktiviteter och runt middagsbord i olika sammanhang en ökad främlingsfientlighet. Det är när propaganda används strategiskt, som den får genomslag. Det hände i 1930-talets Europa. Det händer igen.

Årets minnesdag har passerat. Nästa läsåra process och studieresa planeras. Vi vet att antalet människor som upplevde den 27 januari 1945 blir färre för varje år. Men i Varberg blir antalet unga människor att föra vidare deras berättelser fler och fler för varje år. Det är en viktig ekvation att ta reflektera över idag, imorgon och fortsatt framöver. Tillsammans kan vi diskutera hur en demokratisk värdegrund görs konkret, meningsfull och hållbar. I det omgivande samhället och i skolans verksamhet och undervisning.

Att förhindra folkmord och förföljelse är ingen annans ansvar – det är allas ansvar.

Viktoria Struxsjö


ikon

Senaste nyheterna