Sök

2018-03-16

Med syfte att utveckla undervisningen

Som en del i det pågående utvecklingsarbetet av ledarskapet i klassrummet och utvecklandet av en formativ praktik genomförs varje år kvalitetsavstämningen Kunskap och lärande.
- Det är viktigt att det hela tiden sker progression och att vi verkar i en riktning som vi anser är en förbättring, säger Malin Brorson, lärare på Almers skola.

Det övergripande systematiska kvalitetsarbetet i grundskola och gymnasieskola är indelat i tre avstämningar. En av dessa är Kunskap och lärande som varje år genomförs med syfte att utveckla undervisningen och där fokus ligger på elevens lärandeprocess.
- Vi vill fånga hur eleverna upplever undervisningen, och särskilt då den formativa praktiken. Genom att lyssna in elever får vi både en bild över vad som upplevs fungera bra i undervisningen och var förbättringar behövs. Det som kommer fram i Kunskap och lärande är ett viktigt kunskapsunderlag till vilka övergripande utvecklingsinsatser vi kan behöva satsa på, säger barn- och utbildningsförvaltningens kvalitetsstrateg Martin Hassel.
Den första delen av avstämningen består av en elevenkät. Där får elever i grundskolans årskurs 5 och 9 samt gymnasieskolans år 2 svara på 15 frågor om bland annat återkoppling, delaktighet, motivation och lärande. Därefter genomförs en enhetsanalys, en dialog mellan ett urval av elever och förstelärare. Där får enheten kunskap om elevernas upplevelse av undervisningen, vilket de kan nyttja till enhetens fortsatta utvecklingsarbete. Förstelärare möter sedan barn- och utbildningsförvaltningen kvalitetsteam för en gemensam analys av enkätresultaten och dialogen med elever. Frågor som hur upplever eleverna undervisningen? I vilka delar har undervisningen utvecklats och vad kan bli bättre? Varför då? borras på djupet.

Ökad delaktighet och variation

Enkäten, dialogen samt analyserna i år visar bland annat att elevers delaktighet har ökat i undervisningen och variationen i undervisningen har haft en progression i frekvens och kvalité.
- Att variera exempel och metoder är uppskattat av eleverna och stödjer elevers olika sätt att lära och motivationen till att lära. Ingångsbiljett, utgångsbiljett, EPA, metoder för återkoppling och klassrumsdiskussioner är exempel som i flera fall går att härleda till det pågående utvecklingsarbetet med formativt förhållningssätt. Vi ser även att skolor som arbetar med ÄDK, Ämnesdidaktiskt kollegium, i genomsnitt får högre resultat än övriga skolor, säger Martin Hassel.
Bland de utmaningar som har identifierats så finns återkoppling och bedömning med.
- Analysen visar att elever kan uppleva frekvent återkoppling och bedömning som negativt stressande, utifrån en känsla av att hela tiden behöva prestera. Lärare uppger att det är viktigt att vara tydlig mot eleverna att vissa uppgifter syftar till att ta reda på vad eleverna kan för att formera undervisningen och inte för att bedöma eleverna. En ytterligare stressfaktor anses vara när lärare i alltför hög utsträckning motiverar elever utifrån att innehållet i undervisningen kommer på nationella proven eller för att klara kurserna, menar Martin Hassel.

Ett givande arbete

När svaren i enkäten samt dialogen analyserades mellan förstelärare och förvaltningens kvalitetsteam diskuterades varje fråga, en efter en.
- Det här är ett tillfälle för eleverna att få sina röster hörda men det är även viktigt att vi berättar om syftet med enkäten. När vi frågade eleverna så trodde de att vi gjorde den för att se vilka lärare som var bra och inte, berättar Anna Åhrlin, lärare på Almers skola.
Hon är positiv till kvalitetsavstämningen och menar att det är ett bra sätt för att få veta hur eleverna upplever lärmiljön och undervisningens formativa förhållningssätt. 
- Framför allt dialogen med eleverna var givande för mig. Vi valde elever som kan uttrycka sig och vi pratade inte med elever som vi själva undervisar. Jag kände att jag fick hjälp av diskussionen till min egen undervisning. Tack vara dialogen fick jag syn på saker som jag kan göra annorlunda.
- Det finns ett stort värde i att få sitta ner med elever och diskutera vad de tycker om undervisningen. Det ger mycket, menar hennes kollega Malin Brorson, lärare på Almers skola.
När förestelärarna återigen kommer tillbaka till sina respektive skolor så är tanken att de ska delge vad som sagts i analysen.
- Vi kommer först att träffa de andra förstelärarna på skolan för att prata om vad som sagts här och diskutera hur vi kan påverka till det bättre, menar Anna Åhrlin.
- Det är viktigt att vi inte stannar här utan att det sker en progression i rätt riktigt, säger Malin Brorson.

Frida Eckegren Serholt

ikon

Senaste nyheterna