Sök

2019-09-23

Hallå där! - Trygghet och trivsel i förskolan

Ett intensivt arbete pågår på förskolorna och skolorna för att främja barn och elevers mående och lärande – men inte utan utmaningar.
- Tillgängliga lärmiljöer i alla perspektiv – pedagogiska, sociala och fysiska – formas i verksamheterna men behöver fortsätta stärkas utifrån ett helhetsperspektiv, säger Martin Hassel, kvalitetsstrateg på förskole- och grundskoleförvaltningen.


I förskole- och grundskoleförvaltningens systematiska kvalitetsarbete för förskolan, träffar bland andra Martin Hassel alla rektorer, specialpedagoger och psykologer i det pågående arbetet för Trygghet och Trivsel. Syftet är att lyssna in verksamhetens behov för fortsatt utveckling och kvalitet, samt hur de mål som satts upp har arbetats för. Dialogerna genomförs varje vår och under efterföljande höst presenteras slutsatser i en analysrapport där såväl framgångsfaktorer som utmaningar konkretiseras.

Hallå där, Martin Hassel. Vad i analysen av förskolornas verksamhet ser du fungerar och är en framgångsfaktor för barns lärande och välmående?

- Förskolorna har de senaste åren utvecklat systematik i barnhälsamöten där rektor och specialpedagog, tillsammans med pedagogisk personal, utvecklar undervisningen så att lärmiljöns alla tre perspektiv vävs samman för att bidra till barns lärande och välmående. Det ger en bra grund för att ytterligare utveckla det hälsofrämjande arbetet för måendet och lärandets skull.

Det låter onekligen som att de kommunala förskolorna i Varberg håller hög kvalitet. Vad blir nästa steg för att höja kvalitén och öka måluppfyllelsen?

- Stärkta strukturer och gemensamma områden för kompetensutveckling för att höja förutsättningar och kompetens för det hälsofrämjande arbetet hade kunnat ge en ökad kvalitet. Det handlar helt enkelt om att kunna möta alla barn utifrån dess olika förutsättningar. Bland annat önskar man att fortsätta arbeta främjande och förebyggande för barn i behov av olika stöd. Verksamheten frågar efter ytterligare kompetens och stöd för att ännu bättre kunna höja kvalitén och öka måluppfyllelsen för alla barn.

Det finns en uppfattning om att stora förskolor med många barn, påverkar barnens utveckling i negativ riktning då man anser att barnen inte får den trygghet i större miljöer….

- Vi frågar vårdnadshavare i enkät om exempelvis trygg miljö på förskolan och svaren visar att den inte finns något som tyder på att den ”lilla” förskolan skulle vara tryggare än den ”stora”. När vi för dialogsamtal med rektorerna för förskolan visar det sig att hur förskolans personal och barn är ”organiserade” på förskolan har större betydelse än storleken på förskolan. Alltså att det i den ”stora” förskolan, skapas en nära relation mellan pedagog och barn och ett ”litet” sammanhang för barnet. Det handlar till exempel om att skapa rum i rummen så att förskolelärarna kan strukturera en dag i olika miljöer där barngruppernas storlek varierar.

- Det är skillnad för ett barn i att vara i ett rum med femton andra barn, än i ett rum med fem. Stora förskolor har goda förutsättningar att just variera barngruppernas storlek. Låt oss som exempel ta när barnens motorik ska tränas. Den gruppen kan vara större än när samma grupp barn ska programmera med exempelvis en Blue Bot. Det senare lärandet förutsätter mindre grupper och då kan lärarna organisera för det. Alla barn behöver inte göra samma sak samtidigt.

Läs analysrapporten Trygghet och Trivsel 2019 i sin helhet här.PDF (pdf, 510 kB)

Viktoria Struxsjö

ikon

Senaste nyheterna