varningsikon

2020-03-27

Information med anledning av corona/covid-19

Varbergs kommun följer aktivt händelseutvecklingen gällande coronaviruset covid-19. Vi samverkar med Länsstyrelsen och andra myndigheter samt följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Läs mer

Sök

2020-02-14

ÄDK - Specifikt, kollaborativt och systematiskt undersökande

Kan vi generalisera vad det är som gör att en elev lär sig på en lektion, men inte på en annan? Kan vi gå bortom parametrar som elevens intresse för ämnet och lust att lära när vi utvecklar undervisningen?
- Ja, menar Mari Lilja, specialpedagog på Furubergsskolan. Först när man som lärare förstår var eleverna befinner i sin kunskapsutveckling kan vi planera för hur undervisningen ska struktureras.

Maria Bergqvist och Mari Lilja

Maria Bergqvist och Mari Lilja

I drygt sex år har de kommunala grundskolorna arbetat med att stärka det pedagogiska ledarskapet i klassrummet och utveckla undervisningen för högre måluppfyllelse. En handfull grupp av forskare och praktiker har stöttat och fördjupat utvecklingsprocesserna över tid. Maria Bergqvist är en av de utomstående aktörer som länge samarbetet med lärare, rektorer och ledningsgrupp för att stärka länken mellan forskning och praktik. Fokus är och ska fortsatt vara undervisningsstruktur, men då mer än ”bara” struktur för uppstart och avslut av lektioner.
- ÄDK, ämnesdidaktiskt kollegium, är inte en modell, förklarar Maria Bergqvist, lärare och fortbildare inom ÄDK. Det är strukturer och ett verktyg för att utveckla undervisningen.

Som teoretisk grund för ÄDK-arbetet används, just nu, variationsteorin. Lärandet betraktas som något specifikt, kollaborativt och systematiskt undersökande. Det som enligt forskare anses vara kännetecken för framgångsrika skolors inre utvecklingsarbetet för att utveckla undervisningen.
När lärare arbetar med ÄDK går de in i lärandet på detaljnivå och tar till vara på den kompetens alla lärare har. Det är hur eleverna uppfattar innehållet i undervisningen och ämnesstoffet som styr fortsatta lektioners innehåll. Lärarna analyserar undervisningen, förbättrar och förfinar så att en förändring av en uppfattning sker, och visar på att ett lärande har skett.

Lärares lärande

Ett kollegialt delande handlar företrädesvis om att sprida goda exempel av olika slag. Ett kollegialt lärande är när lärare lär om exempelvis gemensamma frågor som rör utvecklingsfrågor. Ett ÄDK-arbete betyder att praktiken systematiskt och återkommande undersöks och analyseras. Alla tre formerna för gemensamt lärarlärande är relevant, och kanske behöver man ta steg för steg för att nå den kollaborativa nivån. De olika lyften som Skolverket initierat under de senaste åren ger möjlighet att testa modeller och tekniker. Mattelyftet fokuserar på lärares kollegiala lärande och Maria Bergqvist menar att ”lyften” bidragit till att allt fler huvudmän organiserar för lärares lärande. Hon säger att Varberg ligger långt fram i det arbetet och gratulerar Varbergs kommunala skolor där varje skolas behov styr vad som utvecklas. Att det är ett långsiktigt arbete som bedrivs, inte minst ur ett ÄDK-perspektiv då det inte är ett projekt som ”bara” pågår under en termin.
- ÄDK är inriktat på den dagliga undervisningen, den dagliga praktiken och förutsätter kontinuitet och uthållighet så att lärarna ges tid att fördjupa sig i exempelvis variationsteorin. I ÄDK-arbetet är elevers lärande i förgrunden för utvecklingsarbetet och först då vi tagit oss genom stegen för lärares lärande kan lärare utveckla och förändra sin praktik så att den än mer gagnar elevers lärande.

Tre centrala begrepp

En variationsteoretisk ansats som tar utgångspunkt i elevernas kunskaper och förförståelse inom ett område, har effekt för elevernas lärande. När lärare förstår var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling kan planering för hur att undervisa konkretiseras.
- Jag tänker att när man undervisar utifrån var eleverna befinner sig minskar behovet av att göra extra anpassningar för att eleverna har svårigheter att ta till sig ett innehåll, säger Mari Lilja. Därutöver är det också intressant att elever i behov av extra utmaningar och stimulans får det med ett sådant arbetssätt.

Mari Lilja menar vidare att grundtankarna i variationsteorin går hand i hand med det specialpedagogiska relationella perspektivet. Senior professor i specialpedagogik Bengt Persson lyfter fram detta och beskriver ett förhållningssätt där elever inte är bärare av sina svårigheter utan att elevers svårigheter kan förstås utifrån den miljö och situation där det uppstår.
- Om elevers möts med respekt för hur de tänker och att man som lärare är nyfiken tror jag att eleverna upplever skolan mer meningsfull, menar Mari Lilja. Jag ser att det här tankesättet på riktigt kan förändra förutsättningarna för alla elever att lära sig så långt som möjligt.
Men hur vet vi då att ÄDK och liknande utvecklingsarbete de facto har effekt för elevers lärande? tre nyckelbegrepp är centrala i arbetet: lärandemål, kritisk aspekt och variationsmönster. Det första ramar in det vi önskar att eleverna lär, det andra vad eleverna behöver läras, och det tredje handlar om hur det ska läras.
- En kritisk aspekt har med innehållet i stoffet att göra, förklarar Maria Bergqvist. Exempelvis är en elevgrupps beteende inte kopplat till innehåll och är då inte en kritisk aspekt.

Möjlighet att tänka och utforska

Frågan blir istället hur vi kan strukturera undervisningens innehåll så att eleverna lär det förväntade. Men vi behöver empiri hur vi arbetar så att det vi upplever att eleverna lär minimerar misslyckanden och deras känsla av att inte förstå, inte kunna.
- Låt eleverna få möjlighet att tänka och utföra, tipsar Maria Bergqvist. De där 0,9 sekunderna från din ställda fråga i klassrummet till det förväntade svaret från eleven ger ju inte särskilt mycket tid för eleven att tänka.

Under innevarande läsår har nu också Bockstensskolan och Furubergsskolan startat upp ÄDK-arbete på de respektive skolorna. Bosgårdsskolan deltar i kompetenshöjande insatser då många nya lärare börjat på skolan, och de sedan tidigare etablerade skolorna i ÄDK fördjupar och utvecklar arbetet.
- I Varberg är det inte ledningsgrupp som styr skolutvecklingen, det är en sammanhållande förvaltning med skickliga rektorer och lärare som tack vare ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete är lyhörda för utvecklingsområden och ständigt utgår från ett nuläge i verksamheten, säger Maria Bergqvist.

Viktoria Struxsjö


ikon

Senaste nyheterna