varningsikon

2020-08-03 07.52

Viktig information till allmänheten i Varbergs kommun

Du hittar vår samlade information med anledning av covid-19 via länk nedan.

Läs mer

Sök

2020-06-09

ÄDK ger förändrad praktik

I drygt fem år har Varbergs kommunala grundskolor haft möjlighet att arbeta med ÄDK, ämnesdidaktiskt kollegium. Skolorna har autonomi i processen och styr när de själva kan påbörja och genomföra det långsiktiga utvecklingsarbetet som sätter fokus på undervisningen och att stärka elevers lärande.
- Våra gemensamma förväntningar är många, men framförallt att skapa möjligheter för våra elever att utvecklas och lära så långt som möjligt, säger Kristofer Karlsson, en av tre övergripande lärledare för ÄDK-arbetet.

Under åren har drygt 75 lärare utbildats att leda ÄDK-arbetet på respektive kommunal grundskola. De så kallade lärledarna utmanar och driver det kollaborativa arbetet i lärgrupper så att ämnets innehåll, utifrån elevernas behov av lärande, är i förgrunden. I praktiken innebär det bland annat att lärledaren ställer frågor, leder samtalet och håller strukturen för det systematiska arbetet.

I skrivande stund avslutas årets lärledarutbildning och de tre övergripande lärledarna, Marie Nemhed Gustafsson, Karin Wilsson och Kristofer Karlsson, har fullt upp att utvärdera och analysera utbildningens form och innehåll. Då flera grundskolor valt att utbilda lärledare under innevarande läsår är numera de flesta av kommunens grundskolor involverade i olika ÄDK-arbeten.
- Nu i slutet av terminen pågår det även ett arbete där vi planerar inför nästa läsår, ett läsår där vi övergripande lärledare bland annat kommer att träffa ÄDK-grupper ute på skolorna för handledning i deras arbeten, berättar Kristofer Karlsson.

Kollaborativt arbetssätt

En av de uttalade förväntningarna på ÄDK-arbetet är att skapa möjligheter för elever att utvecklas och lära så långt som möjligt. Med hjälp av den kompetens som lärledare och deltagande lärare besitter stärks också det kollaborativa arbetet på skolorna. Men vad skiljer kollaborativt arbetssätt från kollegialt arbetssätt? Begreppen, som kan vara svåra att hålla isär då de båda används för att beskriva processer där kollegor regelbundet och strukturerat träffas, ska inte ställas mot varandra, förklarar Karin Wilsson.
- Begreppen samspelar. Vi kan lite förenklat tänka att det vid kollegialt lärande i huvudsak är lärarnas lärande som är i förgrunden och vid kollaborativt arbete är det främst elevernas lärande som är i förgrunden. I dagsläget använder vi oss av begreppen som nämns i frågan utifrån de uppfattningar som just nu utgör den mest ”korrekta” beskrivningen.

ÄDK, som är ett sätt att organisera för kollaborativt arbete utifrån teorier om lärande, har i Varberg just nu fenomenografin och variationsteorin som teoretisk grund. Andra kompletterande teorier såsom lärares yrkespraktiska teori, det vill säga den erfarenhetsbaserade kunskap som lärare utvecklar när de arbetar dagligen med och i sin undervisningspraktik, vävs också in.
- Om undervisning planeras utifrån elevernas behov av lärande, med fokus på något specifikt innehåll, kräver det att vi iscensätter undervisning som ger alla elever möjlighet att lära, förklarar Karin Wilsson. Allt arbete inom ÄDK ska utgå från relevanta lärandemål där de bärande teoretiska aspekterna skrivs fram, det vill säga vad det innebär att kunna något specifikt.

Differentierad undervisning och ämnesfördjupning

När lärarna planerar sin undervisning görs innehållsliga anpassningar genom att rikta fokus mot det innehåll som för stunden är mest centralt och viktigt för elevernas lärande. Undervisningen iscensätts sedan på ett medvetet sätt utifrån olika specifika sätt att variera innehållet på.
- För att ge samtliga elever möjlighet att lära är det viktigt att vi inte anpassar bort innehållet, utan vi strävar efter att differentiera undervisningen på gruppnivå och vid behov göra individuella anpassningar, slår Kristofer Karlsson fast.

I arbetet som övergripande lärledare ingår möten då de träffar lärare på alla de kommunala grundskolorna. Genom åren har de noterat en förskjutning när det gäller lärarnas syn på undervisning och ”sina” ämnen. Numera är det mer fokus på ämnenas innehåll och vad det innebär att kunna något, än fokus på vad eleverna ska ”göra” under lektionerna. De flesta lärarna upplever att ÄDK har gett dem möjligheter att fördjupa sig inom sina ämnen på ett strukturerat och medvetet sätt. Kollegor som undervisar inom samma ämnen har getts möjlighet att träffas systematiskt, återkommande och över tid.
- Visst kan ÄDK-arbetet uppfattas som tidskrävande, men det är signifikant för all skolutveckling där också en kulturutveckling sker, konstaterar Karin Wilsson.

Viktoria Struxsjö

ikon

Senaste nyheterna