Sök

Den här nyheten är äldre än tre månader och kan därför vara inaktuell.
2017-03-13

Utbildning höjer kompetensen att möta barn och elever i språklig sårbarhet

Hur uppmärksammar, kartlägger och stödjer vi barn och elever i språklig sårbarhet på bästa sätt? Kunskaper om just detta står i fokus under året då specialpedagoger, speciallärare och lärare i förskolan, grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan fortbildas inom området.

Logoped Eva-Lotta Heide

Varje barn och elev ska ges likvärdiga möjligheter och förutsättningar att nå kunskapsmålen i enlighet med läroplan och kursplan. Under senare år har elevens språkliga förmåga getts allt större utrymme inom samtliga ämnen och att behärska språket ses som en grundläggande förutsättning för att lyckas i olika situationer och sammanhang genom hela livet.

Språklig sårbarhet uppstår ”när den språkliga förmågan inte matchar omgivningens krav och förväntningar” och ibland krävs det extra anpassningar eller extra stöd för att ett barn eller en elev ska utveckla sin språkliga förmåga. I första hand ska anpassningar göras i den dagliga undervisningen, och det är också där utbildning som nu anordnas har sitt fokus. Hur uppmärksammar, kartlägger och stödjer vi barn och elever i språklig sårbarhet på bästa sätt i den ordinarie verksamheten?

Utbildningen är förlagd till sex heldagar under året. Varje tillfälle är uppdelad i en föreläsningsdel, som är öppen för samtlig specialpedagogisk kompetens och LiV-handledarna samt en fördjupningsdel som pecialpedagoger, speciallärare och lärare deltar i. Fortbildningsdelen består av workshops där stora delar av tiden ägnas åt fallbeskrivningar och gruppdiskussioner och mellan tillfällena arbetar deltagarna med att applicera teorin från utbildningen i den dagliga praktiken på enheten.

Upplägget innebär att fler pedagoger från varje förskola och skola kan delges en grundläggande kunskap inom området och dessutom får ett antal en mer gedigen kompetens.

- Att vi är flera från varje enhet som kan ta del av föreläsningarna är positivt. När man går en utbildning blir man oftast ensam ”bärare” av kunskapen, nu kan vi dela den och diskutera den vidare i arbetet på skolan. Sammanlagt är vi fem pedagoger från Lindbergs skola som är med på föreläsningarna, och två som går hela utbildningen, säger Sofie Bengtsson, lärare på Lindbergs skola som också utbildar sig till speciallärare.

Den kollegiala aspekten av utbildningen lyfter också Margaretha Bengtsson, språk-, läs- och skrivutvecklare som är en av de ansvariga för utbildningen, fram som viktig.

- De fortbildningsinsatser vi gör syftar alla till att stärka det kollegiala lärandet i organisationen och skapa strukturer där kunskap kan delas och vidareutvecklas på varje enhet, inom teamen eller en professionsgrupp. Det kollegiala samtalet är en del i utbildningen och innebär att man samtalar om sin egen yrkespraktik och erfarenhet kopplat till aktuell forskning. Detta stärker också deltagarna i nästa steg då de ska handleda pedagoger ute i verksamheterna, vilket vi har goda erfarenheter av i andra fortbildningssatsningar.

Barns och elevers språkliga sårbarhet uppmärksammas i olika åldrar. Ibland uppmärksammas barn i språklig sårbarhet redan på förskolan men det förekommer även att elever hinner börja gymnasieskolan innan det framkommer att eleven har svårigheter.

Under tiden barnet går i förskolan är det Barnavårdscentralen, BVC, som ansvarar för att barnets hälsovård och i dessa fall tar BVC ofta kontakt med en logoped som då utreder och kartlägger barnets tal- och språkutveckling. I samverkan med förskolan och hemmet kan sedan olika åtgärder föreslås och genomföras. När barnet sedan börjar grundskolan lämnas ansvaret över till skolan, som saknar motsvarande kompetens i elevhälsateamen.

- I elevhälsateamet på skolorna finns ingen logoped utan arbetet ska fördelas mellan andra kompetenser inom teamet. Vi har därför efterfrågat fortbildning inom just detta område, ju tidigare vi kan identifiera eleverna och vidta åtgärder desto bättre är det för dem, menar Johanna Karlsson lärare på Lindbergs skola.

Pedagogernas önskemål om utbildning inom området framgick tydligt i en kartläggning som genomfördes läsåret 2015/2016, efter att en ny organisation av elevhälsan trätt i kraft. Det efterfrågades både gemensamma förhållningssätt och rutiner inom området och fortbildning kring hur man bäst möter barn och elever i språklig sårbarhet.

- Det är viktigt att det utvecklingsarbete vi bedriver har sin utgångpunkt i de behov verksamheterna identifierar och de mål vi ska uppnå. Syftet med fortbildningen är just att stödja och stärka verksamheterna så att barn och elever kan nå sin fulla kunskapspotential i enlighet med läroplanerna. Genom att deltagare från olika skolformer förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasium möts i kollegiala samtal bidrar fortbildningen till att skapa likvärdighet och främja barn och elevers övergångar mellan de olika skolformerna, sammanfattar Margaretha Bengtsson.

 Maria Pålsén

ikon

Senaste nyheterna