varningsikon

2018-05-22 16.24

Eldningsförbud i Varbergs kommun  

Från och med den 23 maj klockan 08:00 råder det eldningsförbud i Varbergs och Falkenbergs kommuner. Det varma vädret har gjort att det är mycket torrt i skog och mark och spridningsrisken vid en eventuell brand är stor. Eldningsförbudet gäller tillsvidare.

Läs mer

Sök

Den här nyheten är äldre än tre månader och kan därför vara inaktuell.
2017-09-25

Tema nyanlända och flerspråkiga barn och elever - Håstensskolan

På Håstensskolan går just nu 19 nyanlända elever. Flera av dem lever i ovissheten om de får stanna eller inte. Trots det kämpar de, varje dag, med att lära sig svenska och förstå det svenska samhället.
- Här vill jag bara att de ska lära och inte behöva tänka på allt elände, säger Ann-Sofi Gustafsson, lärare i svenska som andraspråk på Håstensskolan.

Ann-Sofi Gustafsson och Leila arbetar på Håstensskolan.

Ann-Sofi Gustafsson och Leila arbetar på Håstensskolan.

Sedan januari 2016 så har 16 nyanlända elever börjat på Håstensskolan. Till en början fick eleverna gå åtta veckor på en gemensam uppstart men när flyktingströmmen minskade så lades den ner.
- Uppsamlingen fungerade väldigt bra. Där gjordes en kartläggning av eleverna och de fick en bra start med viktiga grunder. Nu placeras eleverna direkt ut på olika skolor, mycket beroende på vart de bor, berättar Ann-Sofi Gustafsson.
Hon arbetar som lärare i svenska som andraspråk på skolan och undervisar 19 nyanlända elever, de som har bott i Sverige i mindre än fyra år, i sin grupp. 
- Det är väldigt individuell undervisning som gäller. Alla elever går i olika klasser och de har kommit olika långt med det svenska språket, säger hon.

Hjälper eleverna på bästa sätt

Leila arbetar som studiehandledare och modersmålslärare i persiska/dari på skolan. När hon arbetar som studiehandledare är hon med någon av sina tre elever under en lektion.
- Jag förbereder eleverna före, under och efter en lektion. Samarbetet med lärarna är viktigt och jag försöker alltid få material till lektionen i förväg så att jag kan hjälpa eleven på bästa sätt. Tyvärr är det så att de ofta ligger ett steg efter eftersom de inte förstår språket så bra, och det är frustrerande för dem, berättar hon.
- Att de känner att de inte förstår undervisningen är absolut nackdelen med att de placeras in i en klass direkt. Men det positiva är att de lär sig snabbt. Forskning visar att det är positivt med direkt integrering för språkets skull. Så det finns absolut fördelar, menar Ann-Sofi Gustafsson.

Livsglädje och stora förhoppningar

Flera av de nyanlända eleverna är ensamkommande och vet ännu inte om de får stanna. Både Ann-Sofi Gustafsson och Leila märker ofta av den oro som eleverna går omkring och bär på.
- När de kom hit så hade de en livsglädje och stora förhoppningar. De ville lära sig så mycket som möjligt för att skapa sig ett bra liv i Sverige. De tyckte även att det var kul i skolan. Men så gick de på sina första möten hos Migrationsverket och då raserade mycket. De insåg hur svårt det är att få uppehållstillstånd och en del av hoppet försvann, minns Ann-Sofie Gustafsson. 
- På de elever som har fått uppehållstillstånd märks däremot ett annat driv. Vi har en ensamkommande pojke som har fått veta att han får stanna och han kämpar verkligen för att lära sig. Men samtligt är det svårt eftersom hans vänner, som han även bor med, inte har fått något besked, menar Leila.

Vill ge dem hopp

Kollegorna stöttar varandra i mycket och de frågar ofta varandra om råd. Eftersom flera av eleverna inte har några föräldrar så känner de sig även som extramammor ibland.
- Vi vill så mycket för dessa elever. Ibland känns det som att man stångar pannan blodig. Men vi vet att skolresultaten kan påverka beslutet om de får stanna och därför kämpar vi tillsammans för att de ska orka och vilja. Oavsett vad som händer så har de nytta av kunskapen brukar jag säga till dem, berättar Ann-Sofi Gustafsson.
Målet för dem är att få eleverna att komma in i det svenska samhället och försöka ge dem mer hopp.
- Utan språket kommer de inte in i samhället. Målet är ju såklart att de ska stanna och få en framtid här, säger Ann-Sofi Gustafsson.
- Jag vill få dem att inse att de har samma möjligheter som alla andra, säger Leila. 

Det här är andra delen av tre i Temat nyanlända och flerspråkiga barn och elever.
Del ett i temat: Tema nyanlända och flerspråkiga barn och elever - Förskolan

Obs! För er kännedom: Numera arbetar Ann-Sofi Gustafsson på Lindbergs skola.

Frida Eckegren Serholt

ikon

Senaste nyheterna