Sök

Den här nyheten är äldre än tre månader och kan därför vara inaktuell.
2017-06-02

Tema Flexteam - Inkludering på Bläshammar skola

Skolan har både en flexklass och en flexenhet men målet är att så få elever som möjligt ska behöva vara där. Istället arbetar de aktivt med att försöka skapa förutsägbara klassrum där alla ska känna sig inkluderade.
- Det som är bra för elever i behov av särskilt stöd är bra för alla elever, säger Charlotta Hannerfors, rektor på Bläshammar skola.

Charlotta Hannerfors, rektor på Bläshammar skola.

Charlotta Hannerfors, rektor på Bläshammar skola.

På Bläshammar skola arbetar de aktivt för att skapa tydliga och förutsägbara klassrum. Där ska det vara självklart för eleven vad den ska göra redan när den kliver in i klassrummet.
- Det ska inte behöva ta någon energi att fundera ut vad jag ska göra nu, vart jag ska göra det och hur jag ska göra det. Om vi bygger tydliga klassrum så kommer vi att hjälpa alla elever. Rutiner, medveten möblering och tydliga bilder är en bra början, menar Charlotta Hannerfors, rektor på Bläshammar skola.

Startade upp kommunens första flexenhet

Maria Nilsson, förstelärare inom inkluderande arbetssätt på Bläshammar skola, arbetade på Bosgårdsskolan när skollagen ändrades 2010.  Där var hon med och startade upp kommunens första flexenhet.
- Det var en liten enhet där eleverna kunde komma och gå efter sina behov och förutsättningar. Tydliga scheman och kunnig och intresserad personal gjorde att eleverna fick ner sin stress. I deras ordinarie klasser fanns tyvärr inte samma tydlighet och anpassningar, berättar hon.

Även Charlotta Hannerfors arbetade en kort period på skolan och när hon sedan började arbeta som rektor på Bläshammar skola tog hon med sig sina erfarenheter för att skapa en fungerande flexenhet med kompetent personal. Men målet var, redan från start, att så får som möjligt skulle behöva flexa.
- Vi vill ha en skola där varje klassrum är så anpassat så att alla elever känner sig inkluderade, menar hon.
- Vi började med en klass där tre elever behövde extra resurser och anpassningar. Vi arbetade även mycket med acceptans och förståelse hos klasskompisarna redan från början, minns Maria Nilsson, som var med och startade upp den första flexenheten även på Bläshammar skola. 

Måste ta ett gemensamt ansvar

Flexenheten ska vara en trygg bas för alla de elever som inte orkar vara i sin klass hela skoldagen. Det finns tre olika typer av flexenheter på Bläshammar skola och hur mycket eleverna är i klassen respektive enheten är individuellt.
Att elever med autism eller autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning söker sig till Bläshammar skola menar Charlotta Hannerfors beror mycket på den skickliga personalen samt att skolan arbetar mycket med acceptans.
- Alla måste vara med. Det ska inte finnas en expert på skolan utan vi ska arbeta kollegialt och ta ett gemensamt ansvar för att alla elever ska känna trygghet och trivsel hos oss, menar hon.
- Vi pratar mycket om acceptans, både med lärare, elever och föräldrar. Vi märker att acceptansen har ökat och attityden har förändras hos alla på skolan under de senaste åren. Lärarna har fått utbildning och därmed har kunskapen om autism ökat och förståelsen är större, fortsätter Maria Nilsson.

Värdegrundsarbete på skolan

Både Charlotta Hannerfors och Maria Nilsson kan se många fördelar med det inkluderande klassrummet.
- Vi har ett värdegrundsarbete på hela skolan som heter ”Alla är vi lika olika och alla är vi lika värda” och vi arbetar mycket med det, just att vi är olika. Alla elever lär sig även olika och det är vi som måste se över undervisningen så att den är inkluderande, för alla, säger de.

Det här är den tredje och sista delen i Temat om Flexteam. Här nedan hittar du tidigare delar.

Del 1 Tema Flexteam - De är kommunens flexteamsutvecklare

Del 2 Tema Flexteam - De har kommunens äldsta flexteam

 

Frida Eckegren Serholt

ikon

Senaste nyheterna