Sök

2019-01-24

Strukturerad rast ger meningsfull lek

På Bläshammar skola pågår sedan drygt ett år tillbaka en utvecklingsprocess med syfte att förbättra rastverksamheten. En kartläggning av skolans raster och rastmiljöer visade att eleverna var mer passiva än aktiva och hade svårt att finna meningsfulla aktiviteter.
- Rasten är en outnyttjad resurs för lärande. Genom leken, när rasten struktureras, stärks många delar av det skolan ska arbeta för och uppnå, säger Henrik Stjernberger, rastlärare som också arbetar i fritidshemmet.

Henrik Stjernberger

”Varför har vi rast? Det blir ju bara konflikter!” En inte helt ovanlig tanke som tänkts runt om på skolor. På ett visst klockslag, i ett visst antal minuter förväntas barn samarbeta, interagera och leka under mer fria former.
- Det har funnits en föreställning om att rasten är en genomgående trivsam stund där fri lek fungerar för alla barn, menar Henrik Stjernberger. Så är det inte. Att gå ut på rast utan att känna sig ha en meningsfull aktivitet blir kontraproduktivt och kan resultera i såväl konflikter som otrygghet.

Experter eniga

Diverse barnexperter, allt från forskare till barnpsykologer, har uppmärksammat att barns möjlighet till lek har blivit snävare, vilket leder till flera negativa konsekvenser i barns utveckling. Dels på grund av att de tillbringar allt mer tid i institutionell kontext så som skola och exempelvis idrottsföreningar, dels då barnen möts av styrda aktiviteter där vuxna sätter agenda och ramar.
- Sammantaget motverkar detta barnets utveckling av socialt samspel, och det är därför viktigt att ständigt sträva efter att lek tar plats också i styrda sammanhang. Strukturerade rastaktiviteter ger möjligheter för både organiserad och fri lek.

Henrik Stjernberger förklarar att aktuell forskning inom området visar att rasten är en outnyttjad resurs för lärande. Leken i en strukturerad rastverksamhet stärker många delar av det skolan ska arbeta för och uppnå. Inte minst i kapitel 1 och 2 i läroplanen. Det senare hade gärna fått synliggöras mer, om vi lyssnar in Henrik Stjernberger.
- Lek uppfattas sällan som viktig idag utan förpassas till rasten. Trots att det står i läroplanen att vi ska arbeta med leken, framförallt i tidigare år. Lek ska vara lustfylld, rolig och spontan. Det vill säga ett självändamål där medel och process dominerar över mål och produkt.

Kartläggning, analys och verkstad

På Bläshammar skola uppmärksammade personalen att eleverna tog med sig negativa upplevelser från rasten tillbaka in i klassrummen. Lärarna fick ägna lektionstid åt att reda i situationer och konflikter som uppstått. Vad kunde göras annorlunda för att skapa mer meningsfullhet, engagemang och deltagande under rasterna? En kartläggning av nuläget gjordes med syfte att finna former för lek och lärande, utan att göra rasten till traditionell undervisning. Med stöd av frågor som Vad gör eleverna på rasterna?, Vilka leker med vilka? och Hur beter de sig mot varandra? började skolan analysera rasten och fann utvecklingsområden som prioriterades. Också eleverna bidrog till kartläggningen.
- Eleverna önskade bland annat att vuxna var mer delaktiga i rasterna. De ville inte att vi skulle stå stilla tillsammans och dricka kaffe. Vi vuxna behöver anamma ett förhållningssätt där vi uppmuntrar till och är engagerade i lek. Ges eleverna möjlighet att utvecklas i ett positivt sammanhang via lek, kan rasten bli både meningsfull och lärande, och minska risken för konflikter som uppstår ur tristess.

Henrik Stjernberger understryker att det inte är meningen att vuxna som är med under raster ska vara centrum för engagemanget hos eleverna. Däremot ska de vuxna fungera som katalysatorer och visa på olika aktiviteter, och stärka elevernas utveckling i att våga, lyckas och känna stolthet.

Skolgård i zoner

Bläshammar skola har idag delat in skolgården i olika zoner. Tre till fyra vuxna är med på varje rast. Att ”täcka in” hela skolgården blev en utmaning, och då valde man att be eleverna att beskriva platser där de upplevde det otryggt att vara. Personalen som är med på rasterna ”stationerades” sedan utifrån den kartan.
- Att dela in skolgården så här har exempelvis lett till att lärare vet vad som förväntas, de har givits förutsättningar för att leken ska kunna fungera, och detta utan att nödvändigtvis vara med och leka själv, säger Henrik Stjernberger.

Henrik Stjernbergers uppdrag är att skapa förutsättningar för leken, tar fram material och ser att det är funktionellt. Han planerar för rastaktiviteter och organiserar för lärarna som deltar i rasten vad de kan stötta elevernas lek med. Han diskuterar regler för olika lekar med eleverna och också hur vi är emot varandra, både inne i klassrummet och ute på rasten.
- Det är också viktigt att se över att lärare som är med på rasten stationeras på rätt plats med rätt aktivitet. Kanske kan bildläraren ta med färg och penslar ut och erbjuda aktivitet att måla på duk på staffli – utomhus?

Våga förändra

Idag hörs elevers positiva reflektioner om den förbättrade rasten på skolan återkommande. Även de äldre eleverna på skolan visar intresse när de passerar pågående aktiviteter och möter Henrik Stjernberger och kollegor.
- Har ni fest eller? undrar de när de ser vad vi vuxna och de yngre eleverna gör under rasterna. Det är en skön kommentar som ger oss motivation att fortsätta jobba med rasternas kvalitet, form och innehåll.

När Henrik Stjernberg får tänka fritt kring hur en skolgård ska vara utformad och ”inredd” för att uppmuntra till lek som stimulerar lärande ger han en tydlig bild av ett ”drömscenario”, långt från de utflyktslekplatser som växer fram i det offentliga rummet.
- En brädgård med pinnar och pinaler som kan väcka elevernas kreativitet på ett helt annat sätt. Barnvänligt skrot med oändliga möjligheter, jämfört med fasta konstruktioner.

För andra skolor som också vill stärka sin rastverksamhet har Henrik Stjernberg några tips.
- Skala bort och fokusera på det som är viktigt. Diskutera leken och skapa förutsättningar för den på skolgården. Var positiv och öppen för lek och intressera dig som vuxen för vad barnen gör. Våga förändra och ta bort det som fungerar mindre bra, och vidareutveckla det som fungerar!

Viktoria Struxsjö

ikon

Senaste nyheterna