Sök

2019-05-16

Språkutveckling genom högläsning

Begreppen utbildning och undervisning är från 1 juli i år centrala i förskolans nya läroplan. Bland annat förtydligas högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Christel Birk, förskollärare på Bolmens förskola, upplever sig förberedd för styrdokumentens skrivelser kring just undervisning och högläsning.
- Vi behöver inte alltid planera förskolans undervisning minutiöst, men vi behöver ha analyskompetens att se lärandet som sker när vi läser med barnen, säger Christel Birk, förskollärare sedan 21 år i Varbergs kommun.

När Pedagog Varberg anländer till Bolmens förskola möter Christel Birk upp. Vi bjuds in till att sitta med under en lässtund tillsammans med fyra barn. Två pojkar och två flickor. Det är högläsning och runt bokens innehåll uppstår frågor och samtal. Christel Birk ställer öppna frågor till barnen om handlingen, barnen undrar över olika ords betydelse och tillsammans samtalas det om illustrationer.
- Hur är man när man är modig?
- Det är när man vågar göra saker, svarar barnen unisont.

Barnen och Christel Birk resonerar en stund om vad som upplevs modigt. Just att följa upp barnens frågor med samtal som högläsning ger upphov till, kan vara en viktig del av att förstärka hur högläsning bidrar till förskolans undervisning. Från och med 1 juli 2019 förtydligas att förskolan är det första steget i barns utbildningsresa. Genom böcker, exempelvis skönlitteratur och faktaböcker, ska kunskap om olika sammanhang och händelser bidra till barns förmåga att tänka, lära och kommunicera.
- En lässtund behöver inte vara öronmärkt för spännande sagor, utan kan utgå från instruktioner då exempelvis naturorienterande experiment ska genomföras, ett spel ska spelas eller ett problem ska lösas, menar Christel Birk.

Positiva läsupplevelser

Att arbeta med högläsning och samtal som omger läsning i förskolan är i fokus i utvecklingsarbetet Levande läsning, en utbildning samtliga förskollärare och pedagoger i Varbergs kommunala förskolor har deltagit i. Lärarna och pedagogerna läser och samtalar vid upprepade tillfällen med barnen, och erbjuder på så sätt barnet positiva läsupplevelser. Det blir ett kollaborativt lärande som handlar om att tänka tillsammans, testa i praktiken och sedan tänka tillsammans igen.
- Jag har inspirerats av Levande läsning och genom fortbildning i läsdidaktik kunnat förfina min praktik i förskolan, säger Christel Birk. Jag är mer lyhörd för samtalet som uppstår under högläsning, och kan välja att låta samtalet ta den väg barnen vill, eller styra samtalet genom att rikta barnens uppmärksamhet mot olika fenomen som böckerna ger oss.

Metoder som kan praktiseras ska ta avstamp i aktuell forskning, och med fördel ha lärandeobjekt som centrala punkter för att utveckla undervisningen.
- Vi har varit lyhörda för vilka metoder som fungerar i specifika situationer, berättar Christel Birk. Inte minst för att kunna greppa lärandeobjekt och verkligen utveckla undervisningen utifrån barnens intresse och frågeställningar.

Fånga lärsituationer

Pedagog Varberg följer upp den inledande lässtunden som Christel Birk och barnen delade. Femåringarna svarar ”saga” på frågan om vad det är för böcker de läser, och gör ännu ingen skillnad mellan facklitteratur och skönlitteratur. Men samtalen uppstår, och barnens förmåga att interagera med texten och varandra blir tydlig. Utforskande samtal uppstår.
- När vi läste om dinosaurier frågade ett av barnen hur vi idag kunde veta det vi vet om de utdöda djuren, berättar Christel Brink. Ett annat barn svarade att vi vet för att man har filmat dinosaurierna. En tredje barn tänkte klokt långsamt och sa att filma, ”nä det är ju inte möjligt eftersom det inte fanns filmkameror på den tiden.”

Undervisning i förskolan kan vara planerad, med mål som styr, men undervisning kan också uppstå i leken, vid mellanmålet eller helt spontant. Högläsning som del av undervisning är inget undantag. Ett innehåll i en text kan ge upphov till fördjupande samtal om ormar, krokodiler och andra djur. Lärandet genomsyrar förskolans undervisning, men att ringa in när ett lärande sker, dit har ännu inte forskningen tagit oss.
- Vi ska samla kunskap om barns utveckling, menar Christel Birk. Vår kunskap och förhållningssätt till undervisning i förskolan hjälper oss sedan att fånga lärsituationer när de uppstår. Vi behöver inte planera förskolans undervisning minutiöst, men vi vara medvetna om att ett lärande ständigt pågår, och notera det som sker.

Viktoria Struxsjö och Margaretha Bengtsson

ikon

Senaste nyheterna