Sök

Den här nyheten är äldre än tre månader och kan därför vara inaktuell.
2018-10-03

Screening ger effekt – i flera nivåer!

En kartläggning av elevernas läs- och skrivutveckling på Lindbergs skola visade brister prioriterade att åtgärda. För få avstämningspunkter kring progressionen av elevers kunskaper hade lett till att elevers lärande ”föll mellan stolarna”. Idag råder omvänt förhållande på skolan, och alla elever screenas i svenska och matte.
- Vi är väldigt stolta över att ha utvecklat screeningarbetet och att vi har en ”vad-plan” och en ”hur-plan”, säger skolans rektorer Monica Randelid och Carola Bengtsson.

Ibland behöver saker gå fel för att kunna göras om rätt. När lärarna på Lindbergs skola analyserade kartläggningen av elevernas läs- och skrivutveckling stod det klart för dem att undervisningen hade brister som negativt påverkade elevernas lärande. Tillsammans beslutade man att söka stöd i aktuell skolforskning om läs- och skrivutveckling för att förändra undervisningen. De utarbetade en screeningplan, som i den här kontexten innebär att kvalitetssäkra elevers språkutveckling i relation till kunskapskraven för svenska i läroplanen.
- Att screena eleverna är en sak, men om vi inte tar till oss resultatet och analyserar vad vi på individ- och gruppnivå behöver skruva i, då kan vi screena i all evighet, säger Ingela Carlsson, speciallärare på skolan. Vi måste hela tiden utveckla och förbättra arbetsmetoder som används i undervisningen.

Organiserade för lärande

För några år sedan saknades en organisation och en struktur för hur skolan skulle följa elevernas läs- och skrivutveckling. Idag är lärare, speciallärare, specialpedagog och rektorer, det vill säga samtliga som arbetar med eleverna och samtliga funktioner som stöttar eleverna i deras lärande, delaktiga i arbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet bidrar till struktur och stabilitet i processen att screena elevernas kunskaper, och ger tydliga incitament för ett kollegialt lärande.
- Det systematiska kvalitetsarbetet är en nyckel för att dels kartlägga nuläge, dels följa upp efter att ha förfinat det som brister, säger förstelärare Maria Patriksson. Som lärare kan du kanske uppleva att du är ensam i att rodda allt, ta ansvar för måluppfyllelse och kunskapskrav. Men när vi arbetar kollegialt är du inte ensam.

Skolans rektorer menar ödmjukt att arbetet inte är avhängt deras ledarskap och förmåga att prioritera och organisera för utvecklingsområden. De är stolta över framgångarna med screening och berättar att arbetssättet förbättrat arbetsmiljön eftersom lärare nu samarbetar, vet vad att göra och vilka verktyg som kan användas. De poängterar också att vårdnadshavare är en viktig del i arbetet med att screena eleverna.
- Vi kommunicerar screeningplanen på möten och utvecklingssamtal, säger rektor Carola Bengtsson. Dels att det görs, dels hur det gått. I överlämningarna mellan stadierna är analys av elevers läs- och skrivutveckling del i informationen till mottagande lärare.

Screeningarbete hjärta ÄDK lika med sant

På Lindbergs skola pågår ett aktivt ÄDK-arbete med variationsteorin som teoretisk ram. Arbetet med screening dockar an det arbetet, bidrar till en helhet av undervisning och kunskapsutveckling, och ju tidigare elevers lärande kartläggs, desto bättre möjligheter för alla elever att nå sin fulla potential.
- ÄDK införlivas i processen med screening eftersom vi i förlängningen vill att eleverna ska fortsätta utveckla läs- och skrivförmågor, och uppleva att de lyckas i sitt skolarbete, säger specialpedagog Elisabeth Persson. I åk 3 och 6 är ju exempelvis de nationella proven en del av momenten i screeningsplanen.

Screeninginsatserna kan göras med alla elever, oavsett nivån den enskilda eleven befinner sig på och det gör att alla elever i klassrummet gagnas i av processen. Lärarna arbetar prestigelöst, backar upp varandra och ger tips. Skolans screeningplan är en levande plan och en instruktion som ständigt utvärderas och diskuteras.
- Det är inget självändamål att ha en plan! Vi gör detta för elevers lärande, och att då ges möjligheter att organiseras för detta arbetet är fantastiskt, säger speciallärare Sofie Bengtsson. Men ett sådant här utvecklingsarbete ska inte vara personbundet, då riskerar arbetet att gå förlorat vid personalomsättning.

Stöd från Skolverket

Det fanns aldrig något motstånd från lärarna att delta i arbetet att utarbeta en screeningsplan eller att genomföra screeningarna. Snarare upplevde de en slags ”aha-äntligen-här-har-vi-möjligheter”. Det fanns ett behov av att få stöd att kartlägga elevers läs- och skrivutveckling.
- Bedömningsstöd från Skolverket gav oss ytterligare skjuts eftersom vi då kunde se att vi var på rätt väg, säger Ingela Carlsson.

Lärarna och rektorerna är realistiska i sin syn på screening som metod och förväntad effekt, och understryker att det inte är någon universallösning för att eliminera läs- och skrivsvårigheter hos elever.
- Ingen metod löser allt, säger Sofie Bengtsson. Men tidiga insatser kommer att minska elevers upplevelser av att misslyckas, vårdnadshavares tankar om att skolan inte gör något och att lärarnas frustration över att inte kunna hjälpa eleverna att nå så långt som möjligt.

Viktoria Struxsjö

ikon

Senaste nyheterna