Sök

2018-09-12

Reportage skolbibliotek:
Bläshammar skola satsar på variation och utveckling

Maria Rosengren, eller Mia som hon kallas av eleverna, arbetar som skolbibliotekarie på
Bläshammar skola. Bland böcker och tidningar möter hon elever i åk F-5 två dagar i veckan.
- Skolbiblioteket är ett nav för lärande, säger Mia Rosengren.

Ett ljust och rymligt skolbibliotek är inhyst på Bläshammar skolas bottenplan. I hyllorna varvas klassiker av Katarina Mazetti, Roald Dahl och Maria Gripe, med senare tids författare som Jeff Kinney, Camilla Lagerqvist och varbergssonen Martin Svensson. Bredden i utbudet av böcker för elever att välja ur är viktigt för läsintresset, men kan också skapa viss förvirring över vilken bok och genre att ta sig an. Där fyller skolbibliotekarien en viktig stödfunktion för lärande. För elever och också för lärare och pedagoger. Att skolbibliotekens verksamhet dessutom förändrats över tid, i takt med skolans utveckling, har bidragit till just en rikare variation.
- Idag är elevgrupperna mer heterogena vilket leder till att utbud av böcker har förändrats. Böcker om krig, flykt och utsatthet är exempel, förklarar Mia Rosengren. Dessa böcker speglar vår tid, och eftersom vi bildar barnen genom läsning är värdegrund och empatisk förmåga viktiga att våga fokusera på, också i den skönlitterära bredden.

Bokprat ger relevanta möten och nya insikter

Verksamhetsutvecklingen av såväl skola som skolbibliotek har på Bläshammar skola möjliggjort tätare samarbete med lärare och pedagoger. Mia Rosengren, som sedan 2002 arbetet i olika kommunala grundskolor, upplever att skolbibliotekariens dagliga arbete gått från att tidigare vara en mer stationerad resurs i det fysiska biblioteket, till att idag vara en del av undervisningen i form av klassrumsbesök. Om detta vittnar bland annat kollegan Anette Bengtsson positivt om.
- När Mia kommer in till oss i klass och förstärker bokpraten blir mötet relevant och givande, säger hon. Att få möta böcker de aldrig skulle hittat själva, temaböcker om exempelvis kamratskap, leder till att vi kan knyta an skönlitteratur till det vi gör i undervisningen.
Ständig utveckling av samarbetet mellan skolbiblioteket och den pedagogiska verksamheten pågår. I Mia Rosengrens uppdrag ingår också att arbeta med källkritik, källor och databaser. Hon menar att det är viktigt att lyssna in lärarnas behov av stöttning för det arbetet, och strävar efter en öppen dialog där de arbetar prestigelöst och tar till vara på varandras kompetenser.
- På skolan pratar vi mycket om olika slags böcker och genrer, men kan absolut utveckla det mer, menar hon och får medhåll från Anette Bengtsson.

Anette Bengtsson och Mia Rosengren

Anette Bengtsson och Mia Rosengren

Att läsa tillsammans

Ett sätt att stärka skolbibliotekets funktion som lärresurs är att på föräldramöten involvera vårdnadshavare i betydelsen av läsning och läsförståelse.
- Jag är med på möten med vårdnadshavare och ger dem ett häfte med olika tips för att stärka sina barns läsförståelse. Jag förklarar också hur viktig högläsningen är, att det finns tillgång till böcker också utanför skolan samt att det är mycket värdefullt för elevers lärande att de läser med en vuxen.
Också fritidsverksamheten har strukturerats så att Mia Rosengrens funktion blivit en naturlig del av det löpande arbetet. En eftermiddag i veckan träffar hon eleverna som är på fritids. De omvärldsbevakar och sätter litteraturen i ett sammanhang i tid och rum. Samtal om författare och dess liv är vanligt, och också vem eller vilka som bidragit med annat material i boken så som bilder och illustrationer är lärande och ger litteraturen en plats i samhälleliga trender och förändringar.
- När vi läste Simon och plånboken, fann vi att Nino Keller en av bandmedlemmarna i Teddybears illustrerat boken, minns Mia Rosengren och fortsätter. Eleverna visste inte att det fanns ett band som hette så och då använde vi digitala verktyg att söka information om bandet och lyssna på deras musik.

Skolbiblioteket är en lärresurs

Mia Rosengren menar att det är när böcker blir mer än bara en framsida eller ett innehåll som det mest effektfulla lärande sker. Och för det förutsätts just samtal om böcker i ett vidare perspektiv. Skolans rektor har uppmuntrat Mia Rosengren att vara ute i klasserna, och det ser hon som en klok styrning med positiv effekt för kollegiet.
- Det tar tid att styra om upplägget och samarbetet till att inkludera deltagande i klassrum och undervisning, säger Mia Rosengren. Men jag upplever att lärarna är positiva till samarbete och har lyft fram skolbibliotek som en resurs för lärande.
Särskilt fokus på pojkar och läsning är något Mia Rosengren valt att lägga extra tid till. Hon pratar med pojkar om läsning och brukar fråga om vem av de vuxna de har runt sig utanför skolan som läser, och om någon läser högt med dem. Hon ser sitt engagemang som ett slags kompensatoriskt uppdrag.
- Pojkar vill gärna läsa faktaböcker. Om idrotter och idrottspersonligheter. Där blir det viktigt att hitta skönlitterära böcker med liknande innehåll som lockar till läsning.

Mia Rosengren förbereder sig för fortsatt arbete. Dels kommer två klasser och ska låna om och låna nya böcker, dels ska hon delta i undervisningen i en klass. Det blir många böcker att hålla koll på. Många berättelser blir det.
- Egentligen är jag nog en mindre bra ”reklamare” för alla böcker vi har, skrattar Mia och berättar att hon inte alltid kommer ihåg berättelser hon läst, utan istället har en känsla i kroppen efter att hon läst dem. Jag hoppas att det väcks känslor också hos eleverna när de läser. Att de ger sig tid att reflektera över vad de läst, och tillåter sig känna olika känslor som berättelser kan väcka.


Viktoria Struxsjö

ikon

Senaste nyheterna