Sök

Den här nyheten är äldre än tre månader och kan därför vara inaktuell.
2019-06-11

Reportageserie Skicka vidare

Annelie Sjölin Ivarsson - läraren som vill skapa en röd tråd i lärandet för eleverna.

Hon stortrivs med arbetet på den lilla byskolan där beslutsvägarna är korta och närheten till kollegor och elever är stor. Hon värdesätter också kommunen satsningar på det kollegiala lärandet.
- På en liten skola följs vi åt och växer tillsammans och det är lätt att samarbeta med kollegor. Att arbeta på en liten skola innebär också att nätverken inom kommunen för kunskapsutbyte och likvärdighet blir väldigt betydelsefulla.
Möt Annelie Sjölin Ivarsson, lärare på Kung Karl skola.

Annelie Sjölin Ivarsson

Annelie Sjölin Ivarsson har arbetat som lärare sedan 1996. Hon har alltid varit mycket intresserad och fascinerad av hur barn lär sig. Genom sitt stora intresse för läs- och skrivinlärning har Annelie Sjölin Ivarsson, utöver sin lärarutbildning, fortbildat sig kring barns läs-, skriv och språkutveckling. Hon anser att en av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever lär sig läsa, förstå och använda texter. I Varbergs kommuns långsiktiga utvecklingsarbete, Läsutveckling i Varberg, LIV, är utgångspunkten att alla elever i årskurs 2 ska ges förutsättningar att utveckla en god läsförmåga. De elever som riskerar att inte nå kunskapskraven ska uppmärksammas tidigt, så att stöd kan sättas in. Annelie Sjölin Ivarsson har arbetat som LIV-handledare i många år. Som LIV-handledare stödjer hon arbetet med läsutveckling på Kung Karl skola.
- Att du som lärare ser och uppmärksammar eventuella bekymmer och ser till att hjälpen sätts in är avgörande. Eleverna kan lätt tappa tron på sig själva om de inte får den hjälp och den stöttning de behöver. Alla kan lära med rätt stöd.

Annelie Sjölin Ivarsson anser att Varbergs kommun på ett klokt sätt har förstått att det kollegiala lärandet är viktigt och att gemensamma satsningar som tar avstamp i aktuell skolforskning skapar likvärdighet.
- Satsningar som läslyftet, mattelyftet, arbetet kring BFL och LIV gör att vi utvecklas som lärare. Vi får också en större likvärdighet i kommunen när lärare skapar samsyn kring vad lärande är och tar del av ny forskning tillsammans.

Som LIV-handledarna får Annelie Sjölin Ivarsson fortbildning och möjlighet till erfarenhetsutbyte genom återkommande träffar som leds av kommunens språk-, läs- och skrivutvecklare. Ett betydelsefullt nätverk som hon menar skapar möjlighet att utvecklas, diskutera dilemman och pröva idéer tillsammans med andra lärare.
- På en liten skola finns det kanske inte någon annan lärare än du själv som jobbar med den årskurs du gör. Jag har varit LIV-handledare för Kung Karl skola i många år och det nätverket har gett mig väldigt mycket. Det har inneburit möjlighet att avsätta tid för reflektion och att kunna, tillsammans med andra, jobba kring ett specifikt ämne eller metod. Vi har sedan tagit med oss det vi lärt oss till våra ”hemskolor”.

Annelie Sjölin Ivarsson berättar vidare om känslan kring att få följa elever från det att de försöker knäcka läskoden till att de börjar läsa och skriva själva och beskriver glädjen hon ser hos eleven när det händer som obetalbar. Textsamtalen i åk 1 är en annan del som hon menar nästan känns som en högtidsstund för henne. I textsamtalen arbetar eleverna med olika lässtrategier som hjälp för att förstå en text.
- Det är fantastiskt att höra elevernas tankar kring texten och att se när någon elev får upp ögonen för något svårt eller plötsligt förstår ett ord. Att höra hur de resonerar kring hur fortsättningen av berättelsen kan vara eller vad det underliggande budskapet är, det känns så givande. Dessa stunder ger mig alltid en tillfredsställande känsla.

Lära av varandra

Annelie Sjölin Ivarsson jobbar i en F-1 med ansvar för åk 1. Kung Karl skola är en så kallad ”B-form-skola” vilket innebär att det många gånger är flera klasser i klassrummet samtidigt. Dagen inleds alltid med samling för F-1 i F-klassrummet för att därefter delas upp förskoleklass för sig och åk 1 för sig. I vissa ämnen, som t.ex. temaarbeten i SO eller NO jobbar klasserna tillsammans men då i tvärgrupper. Musik, bild och idrott sker alltid tillsammans.

Att vara lyhörd och ha tid och förmåga att lyssna in vad eleverna egentligen säger och hur de mår menar Annelie Sjölin Ivarsson är ett av de viktigaste verktygen för en lärare. Det är ett sätt att visa eleverna att deras åsikter och tankar är viktiga. Att det finns närvarande vuxna som lyssnar klart är också något som skapar trygghet. Samtidigt menar hon att tiden att hinna med varje elev på det sätt man vill är en av de största utmaningarna i klassrummet.
- Det kan vara svårt att hinna med varje elev, att göra en formativ bedömning i stunden. Att vara där när just den eleven behövde positiv feedback eller nya utmaningar. Det är lättare att sitta på sin kammare och läsa en text de skrivit och sedan skriva en kommentar men att just i stunden, i klassrummet räcka till, det är en utmaning. Jag brukar lösa det med att fokusera på ett par barn i taget.

När Annelie Sjölin Ivarsson sitter ner med en elev eller liten grupp elever brukar hon utse en ”stjärnhjälpare” som hjälper till i klassrummet. ”Stjärnhjälparen” får tillsammans med sitt namn, en stjärna skrivet på tavlan så att alla vet vem som är hjälpare just nu. Att få vara ”stjärnhjälpare” tycker eleverna är roligt samtidigt som de växer med uppgiften och det är viktigt att alla får vara ”stjärnhjälpare” någon gång.
- Eleverna vet att vi andra inte ska störas utan att de istället skall gå till ”stjärnhjälparen”. Att förklara för någon annan och att sätta ord på hur man tänker är ett bra sätt att befästa kunskap.

Förutsättningar för elever att förklara och lära av varandra skapas också genom att undervisningen varieras mellan att vara indelad i enbart åk 1 eller ske tillsammans F-1, ett arbetssätt som Annelie Sjölin Ivarsson ser fler fördelar med.
- De barn i 1:an som behöver längre tid på sig eller som inte kommit så långt i sin läs- och skrivinlärning t.ex. kan känna sig duktiga när de får hjälpa någon i F-klass med att läsa eller skriva. De barn som kommit långt i F-klass kan matchas med barn i åk 1 som ger dem nya utmaningar.

Fängslande historier

Annelie Sjölin Ivarsson fick stafettpinnen i Skicka Vidare för sin förmåga att genom sina spännande historiska berättelser fängsla eleverna. Hennes stora intresse för historia går inte att ta miste på. Hon berättar gärna om all historia som finns i och runt gränsbygderna, allt från historierna om Stacke Junkrar på Stackenäs till fredstenen i Kungsäter där fred slöts 1471 mellan Danmark och Sverige.
- Jag har alltid tyckt om att berätta och gör det gärna. En berättelse blir så mycket mer levande och lättare att komma ihåg om man tar till lite enkla knep. Du kan, men behöver inte ta till Dramatens garderob och klä ut dig men det är viktigt att du kan din historia och kan berätta utan att läsa direkt ur ett manus.

Att berätta med olika röster för olika karaktärer är ett sätt att fånga barnen. Kroppsspråket är också viktig, att till exempel visa med kroppen eller en ansiktsmin när det är spännande eller kusligt.
Om det som berättas om pendlar mellan nutid och dåtid kan man förflytta sig i rummet. Bilder är också jätteviktigt.
- Många elever vill ha och behöver bildstöd för att minnas så det använder jag ofta. Bilder är också bra vid samling för att visa vad vi ska göra under dagen, under lektion för att visa momenten i arbetet vi ska jobba med eller bilder som stöd till en ny sång vi ska lära oss.

Vem Annelie Sjölin Ivarsson skickar vidare till får vi se efter sommarlovet.

Frida Ljungkvist

ikon

Senaste nyheterna