Sök

Den här nyheten är äldre än tre månader och kan därför vara inaktuell.
2017-05-29

Rådslag i förebyggande och främjande syfte

Varbergs kommunala förskolor och skolor har gemensamma rådslag, enkäter och forum för förebyggande och främjande arbete kring trygghet och trivsel. Arbetet är en del av det systematiska kvalitetsarbetet, och bidrar till ökat välmående och måluppfyllelse. Därmed inte sagt att det inte finns mycket kvar att arbeta med.
- Barn- och elevhälsaarbetet ska nå fram till mötet med barn och elever och inte stanna i en viss arbetsgrupp, slår barn- och elevhälsachef Ann-Sofie Linder fast.

Barn- och elevhälsarådslag genomförs varje år. Syftet är att fortsatt skapa helhet för kvalitet och utveckling. Genom att synliggöra varje förskolas och skolas nuläge i arbetet med barn- och elevhälsa, möter representanter från verksamhetens olika nivåer huvudmannen för dialog som leder till samsyn. Rådslaget ska vara ett avstamp i det förebyggande och främjande barn- och elevhälsaarbetet som sker kontinuerligt under året i verksamheterna.

Rådslagen inleds med en sammanfattande genomgång av föregående års arbete på ett kommunövergripande plan. Rådslagsdagarna är indelade i två arbetspass. Under det första passet analyseras verksamheten gemensamt och av barn- och elevhälsateam, kvalitetsteam och förvaltningsledning. Blicken i backspegeln ger nya frågeställningar för fortsatt gemensamt analysarbete. I arbetspass två analyserar respektive barn- och elevhälsateam den egna enhetens nuläge, och skapar en framåtsyftande plan.

- Varje elevhälsateam har förberett sig genom att göra en analys av det egna underlaget kring trygghet och trivsel, förklarar barn- och elevhälsachef Ann-Sofie Linder.

Var sjätte 15-åring beskriver sig i senaste PISA-rapporten vara utsatta för kränkande behandling. Även om siffrorna för Varberg är något bättre än snittet i riket, är det viktigt att agera och skapa förutsättningar för att stärka det förebyggande och främjande arbetet också här. Martina Wettergren är verksamhetschef för elevhälsans medicinska insatser.

Frånvarostatistik viktig indikator för förbättring

- De tre riskgrupperna PISA identifierat i känsla för utanförskap och mobbning är elever med svag socioekonomisk bakgrund, elever med låga skolresultat och elever med utländska bakgrund.

Rådslaget tittar under dagarna bland annat närmare på korrelation mellan ovan nämnda elevgruppers frånvaro i skolan, och hur det förebyggande och främjande arbetet för eleverna kan förbättras. Rådslaget är överens om att just frånvarostatistiken är en indikator för att arbeta konstruktivt med elevers upplevelse av trygghet och trivsel. Innevarande års statistik, ger skolorna ett nuläge utifrån vilket de kan arbeta med förbättringar.

- Att vi är överens om vad vi kan utgå från i analysarbetet, ger oss möjlighet att skapa gemensamma former för dokumentation, menar Nils Johansson, kvalitetsstrateg och en av de som arbetar med att sammanställa rådslagens insikter på central nivå.

- På så sätt kan det kollegiala lärande också inom barn- och elevhälsaarbetet utvecklas och bli jämförbart mellan skolor över tid, säger Martina Wettergren, verksamhetschef för elevhälsans medicinska insatser.

Involvering istället för ersättande funktion

Begreppet elevhälsakompetens diskuteras under rådslagen. Utifrån innehåll i en film från Specialpedagogiska myndigheten, SPSM, ger Petter Iwarsson, kurator och sakkunnig på BRIS, inspiration till fördjupat arbete.

- Det gemensamma språket och begreppsdefinition är viktiga förutsättningar för ett fungerande arbete, säger barn- och elevhälsachef Ann-Sofie Linder. Där barn- och elevhälsateamen tidigare var en ersättande funktion, har kommunen nu involverat pedagogerna i det löpande barn- och elevhälsaarbetet. Att alla barn ska uppleva trygghet och trivsel i förskola och skola, är alla vuxnas gemensamma ansvar. Oavsett funktion och uppdrag.

Viktoria Struxsjö

ikon

Senaste nyheterna