Sök

2018-02-09

Programmering i skolan – ingen ny idé!

Tredje träffen för matematiklärare årkurs 7-9 och Ola Helenius, universitetslektor verksam vid Örebro universitet och NCM, Nationellt Centrum för Matematikutbildning vid Göteborgs universitet håller i fortbildningen. Han inleder skarpt.
- Det är helt orimligt att tro att lärare under det här läsåret ska ha lärt sig att programmera kreativt så att elever i sin tur blir fulländade programmerare. Däremot kan en allmänbildning om programmering inhämtas.

Programmering pågår.

Programmering pågår.

Trettiotalet matematiklärare är samlade i Håstensskolans aula. Det surras i bänkraderna och genom bruset hörs begrepp som digital kompetens, blockprogrammering och olika namn på programmeringsspråk. Det är påtagligt att fortbildningen utmanar och också attraherar. Funderingar huruvida matematikämnets centrala innehåll riskeras tunnas ut diskuteras av två lärare, medan två andra har ett fördjupande samtal om algoritmer och koordinatsystem. Så hälsar Ola Helenius välkomna och sorlet lägger sig. Inledningen på dagens fortbildning blir något oväntad, och det är som om Ola Helenius lyssnat in sorlet och snappat upp några av de informella samtalen.

I många delar av världen, så också i Sverige, har programmering i skolan drivits fram fort. Även om tanken programmering i skolan inte är någon ny idé, menar Ola Helenius att vi behöver se nyktert på införandet.
- Det är helt orimligt att tro att lärare under det här läsåret ska ha lärt sig att programmera kreativt så att elever i sin tur blir fulländade programmerare. Däremot kan en allmänbildning om programmering inhämtas.
När Ola Helenius, var i USA såg han riktad reklam i sociala medier om just programmering i skolan. Annonsen, som vände sig till beslutshavare, menade att svenska sjuåringar programmerade i skolan.
- Minsann! säger Ola Helenius. Jag visste ju att så var inte fallet och insåg att också jag utsatts för liknande opinionsbildning i frågan om programmering, fast då från andra länder. En tanke vi kan ha med oss i det arbete som nu pågår.

Kompetensutveckling matte och kod.

Kompetensutveckling matte och kod.

Programmering i skolan ingen ny idé

Lärarna i salen befinner sig på olika kunskapsnivåer vad gäller förkunskap och att ha praktiserat programmering som stöd för elevers lärande i matematik. När Ola Helenius ber de församlade deltagarna tänka till kring hur matematik och programmering hör ihop kommer en rad reflektioner i strid ström. Lärarna ser definitivt ett samband och uttrycker att programmering som ett av flera verktyg kan bidra till att med elever diskutera dimensioner, absoluta och relativa riktningar och positioner. Två sidor av geometri alltså, och för naturvetarna i salen är det logiskt.
- Taken om programmering i skolan är ingen ny tanke, menar Ola Helenius och utgår från sin grundskole- och gymnasietid under 1980-talet. Högstadieskolor erbjöd programmering och på gymnasiet fick jag som gick teknisk linje med inriktning el, arbeta med olika programmeringsspråk och program. Det som kan upplevas nytt i och med de nya skrivningarna i läroplanen är väl att alla elever ska möta en grund i programmering och det är naturligt att funderingar kring ens egen kunskap som lärare uppstår. 
Programmering som en del av matematikämnet bör betraktas som möjlighet att synliggöra matematiska termer i undervisningen. Inte i första hand att programmera så som man kan tänka sig det praktiskt av en utbildad programmerare som skriver kod flytande.
- Vi kan antingen göra kod av matte, eller matte av kod, säger Ola Helenius och slår vakt om att matematik som ämne ska behåll fokus för undervisningen. Programmering har visserligen också utan en matematisk ansats en ”egen” kunskap som modellerar verkligheten. Men, det är inte det skolan ska syssla med i första hand. Programmering är ett verktyg, inte ett eget ämne, och därför omnämns det inte heller i kunskapskraven.

Matematik ur fler perspektiv – hopp om ökad måluppfyllelse

Anders Prytz, lärare på Almers skola förstår Ola Helenius tanke, och säger att fortbildningen utmanar på flera plan. Dels att programmering är ny kunskap för honom, dels att utifrån ett matematiskt tänk förstå hur att använda programmering som verktyg i matematikundervisningen.
- Det är lärande att leta efter matematiska kopplingar till programmering med syfte att visa matematik för eleverna ur ett annat perspektiv. Jag tror att måluppfyllelsen i matte kan öka eftersom vi nu får ytterligare ett sätt att konkretisera delar av ämnets innehåll. 

Ola Helenius summerar träffen med matematiklärarna genom att förtydliga att elever ofta tänker som om de programmerar, i ämnen och situationer de inte ännu är fullt medvetna om.
- Elever som virkar föremål med krökta ytor beräknar produktionen i termer av bråk. Detsamma gör en person som spelar Minecraft, säger Ola Helenius. Genom de tänker fram öglor eller klossar i ett visst format medan de producerar, kan vi be dem att verbalisera vad de tänker och gör. Matematiker producerar tal och beräkningar för det de producerar, med andra ord finns alltså två ansatser till programmering: kod av matte, och matte av kod.

Viktoria Struxsjö

ikon

Senaste nyheterna