Sök

2019-05-02

Modersmål och internationalisering i förskolan

I höstas påbörjade förskolan ett långsiktigt utvecklingsarbete kring den reviderade läroplanen genom att sätta fokus på modersmål, internationalisering, kulturell mångfald och nationella minoriteter i förskolan. Idag är processen vid ett halvårsbokslut.
- Just nu ser vi tillbaka på det vi gjort under hösten, och det vi ska arbeta vidare med kommande läsår, säger Lars Gunnar Forslund, Fllanza Asllanaj och Margaretha Bengtsson tre av de sju personerna i arbetsgruppen för satsningen.

Förskolan är en skolform, där utbildning, undervisning och omsorg bildar en helhet. Varbergs kommunala förskolor ska arbeta så att ”vad” och ”hur” sammanfogas. Teori och praktik varvas och får betydelse och effekt i verksamheterna vilket leder till en långsiktig hållbarhet, och på sikt en ökad likvärdighet. Specifikt innebär arbetet att modersmål och internationalisering ska integreras i förskolornas utvecklingsplaner och i det systematiska kvalitetsarbetet. Margaretha Bengtsson är språk, - läs- och skrivutvecklare. Hon berättar att den lokala satsningen utgår från förändringarna i läroplanen för förskolan som träder i kraft den 1 juli 2019. Begreppet interkulturellt förhållningssätt definierar Margaretha Bengtsson utifrån aktuell forskning.
- Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att vi betraktar barns och vårdnadshavares olika kulturer och språk som en kompetens och resurs. Att vi har en positiv attityd till mångkulturalitet, är nyfikna och vill lära oss om olika kulturer och språk och samverkar med vårdnadshavare runt barnens skolgång.

I utvecklingsarbetet har de kommunala förskolorna delats in i tre team där de olika geografiska teamen mixats. Lars Gunnar Forslund är chef för Enhet flerspråkighet.
- Vi identifierade vilka förskolor som har många respektive färre flerspråkiga barn och såg till att teamen skulle berika varandra i denna process och lära av varandra, där ett erfarenhetsutbyte gagnade barns lärande.

För de som arbetat en längre tid i Varbergs förskolor, kan tanken om att vi återgår till hur vi tidigare arbetade med modersmålsundervisning i förskolan dyka upp. Men så är det inte.
- Modersmålsundervisning i förskolan ska inte drivas som en minivariant av grundskolans undervisning, säger Lars Gunnar Forslund. Det förskolan ska systematisera är en modersmålsundervisning som anpassas för målgruppen förskolebarn, stämmer överens med läroplanen och bedrivs av modersmålslärare med rätt kompetens.

Nuläge, skattning och nätverk

Under september 2018 genomförde pedagogisk personal i förskolan en kartläggning där styrkor och behov av utvecklingsområden för modersmålsundervisning skattades. Syftet var att skapa en nulägesbild på övergripande kommun- och teamnivå. Detta för att se hur Varbergs förskolor var rustade för det som den nya läroplanen kommer att innehålla.
- Skattningen gav insikter om kvalitén i förskolans verksamhet i förhållande till läroplanen, förklarar Margaretha Bengtsson. Den påföljande diskussionen som utgår från analys av insamlade data, blir vägledande i utvecklingsarbetet för förskolan. Inte det kvantitativa materialet.

I oktober 2018 skapades ett nätverk, med representanter från förskolorna, där processer och innehåll för en kvalitativ modersmålsundervisning diskuterades. Ett kollegialt lärande inleddes med att alla läste böckerna Flera språk i skolan – teori och praktik och Flerspråkighet, Alla barn, alla språk, alla dagar!
- Strukturen att arbeta parallellt med både en teoretisk ram och konkreta exempel ska ge oss ett gemensamt synsätt på läroplanen, ett gemensamt professionsspråk och ny kunskap att implementera i arbetslagen, säger Lars Gunnar Forslund. I den kontexten kommer vi att lyfta in Läslyftet, som då blir en naturlig fortsättning för nätverksträffarna nästa läsår.

Kollegialt delande

Med avstamp i läroplan och aktuell forskning ska förskolornas varierande erfarenhet av att arbeta med flerspråkighet ge ”sharing is caring” där goda exempel delas med varandra. Nätverket uppmuntras att tänka till hur modersmålsundervisningen i förskolan skulle kunna bedrivas i enlighet med styrdokumentens skrivningar.
- De tankar och idéer som kommer till oss, tar vi med oss till arbetsgruppen som för det vidare till ledningsgruppen för förskola- och grundskoleförvaltningen som fattar beslut för vidare arbete, säger Fllanza Asllanaj, samordnare för språkstöd i förskolan.

Fllanza Asllanaj berättar vidare att nätverket under våren har redovisat exempel på hur man i förskolan arbetar språkutvecklande och som kan bli goda exempel för fortsatt och likvärdigt arbete. Hon förklarar att förskolan ska stödja att flerspråkiga barn utvecklar förmåga att kommunicera både på svenska och sitt modersmål. Att barn som har goda kunskaper i sitt modersmål kan lära in ett nytt språk mycket fortare, säkrare och också uppnå målet att kommunicera på fler språk.
- Det gemensamma arbetet som görs stärker ett kollegialt lärande och förskolans professionsutveckling. Med gemensamma mål blir man starkare i sin roll som förskollärare och lyfter varandra. Det är en viktig del av en god arbetsmiljö, avslutar Fllanza Asllanaj.

Viktoria Struxsjö

ikon

Senaste nyheterna