Sök

2019-03-28

Hela skolan läser

Från det att första lektionen startar, till skoldagens slut fullkomligt marinerar elever och lärare undervisningens innehåll med boksamtal, ämnesbegrepp, kamratrespons, boktips, högläsning, illustrationer, tyst läsning och författarkunskap.
- Kan du läsa och förstå det du läser kommer du att må bra och lära dig så mycket, säger Ingmarie Börjesson, lärare för ”tvåorna” som sitter samlade i en ring på golvet.


Pedagog Varberg besöker Skällinge skola en förmiddag i mars. Under ett par veckor intensifieras läsandet i årskurs F-3 i syfte att främja alla elevers läsintresse och läsutveckling som en del av LiV-arbetet på skolan. LiV, Läsutveckling i Varberg, är en kommunövergripande strategi och ett långsiktigt utvecklingsarbete med målet att alla elever i grundskolans tidiga årskurser ska ges förutsättningar att utveckla en god läsförmåga.
- När vi arbetar intensivt under en begränsad period ser vi att intresset för läsning ökar, säger Ingmarie Börjesson och förklarar vidare att elevers nyfikenhet på böcker och berättelser blir basen för goda samtal.

Bokprat och betoning

Syftet med veckornas intensiva läsning är bland annat att stärka elevers förmåga och uthållighet i att läsa en bok från början till slut. Undervisningen ger utrymme för färdighetsträning genom att eleverna läser en stund varje dag i skolan och hinner komma in i en bok.
- Vi uppmuntrar till att inte hatta genom en bok och ständigt byta bok, säger Anneli Carlsson, lärare i årskurs 3. Vi har också knutit ihop skrivandet med fokus på berättelser och mer sammansatta texter.

Treorna har läskompisar i årskurs 1 som de läser tillsammans med. Inför läsningen har treorna förberett sig väl. De har studerat olika texttypers struktur och språkliga drag, övat på att läsa högt med inlevelse och att söka synonymer till svåra ord så att de ska kunna förklara innehåll och sammanhang för ettorna.
- Genom att förbereda sig och leta efter talstreck och dialog i texterna övar eleverna på att använda olika tempo och ändra röstläge, allt för att fånga lyssnarens intresse, berättar Anneli Carlsson. Vi har beställt böcker via bokbussen och urvalet har varit böcker som väcker nyfikenhet och läslust.

Fritidshemmet är självklart involverade och delaktiga i lässatsningen. Skönlitteratur och boksamtal skapar möjligheter att ge eleverna kunskap och insikt om skolans demokratiska uppdrag och värdegrund. Läs- och skrivundervisningen i fritidshemmet kan vara planerad och förankrad i styrdokument, men kan också uppstå i lek och spontana ögonblick.
- I grupper läser man ibland högt och eleverna illustrerar. Ibland läser de äldre eleverna för de yngre. Fritids strävar efter att vara ett komplement till det skolan gör och håller sig uppdaterade genom att alltid vara representerade på skolans arbetslagsmöte.
- Vi har haft läsgrupper i flera år, säger Annika Larsson lärare i fritidshemmet. Dels då en del elever kommer tidigt på morgonen och kan vara i behov av en lugn start på dagen, dels att ge möjlighet för eleverna att samtala, lyssna och ta del av andras tankar och åsikter.

Lärarens betydelse

Elisabeth Pettersson är en av initiativtagare till skolan lässatsning. I 42 år har hon utbildat skolans yngsta elever och geisten för lärande och undervisning är påtaglig vilket märks tydligt när hon berättar om undervisning generellt och lässatsningen specifikt. Hon menar att det är helt centralt att hålla i och hålla ut med läsningen och att eleverna får det stöd de har rätt till. Det finns inte några genvägar till att lära sig läsa utan att det handlar om att träna, träna och träna.
- Ja, det kan vara tjatigt och emellanåt frustrerande för både elever och lärare att traggla och repetera, men för oss alla är det alltid lika motiverande när en lärprocess får skjuts och eleverna gör framsteg.

Elisabeth Pettersson är också LiV-handledare på Skällinge skola och har haft uppdraget sedan LiV startade upp 2010. Hon ansvarar för att skolans elever får förutsättningar att utveckla en god läsförmåga, och är ett stöd för kollegor i frågor som rör läsande och skrivande.
- Jag känner mig stärkt av kompetensutvecklingen som LiV innebär och det är den bästa fortbildningen jag varit med om eftersom det är ett långsiktigt arbete, säger Elisabeth Pettersson. Vi har utvecklats och fått tänka om och nytt över flera år, praktisera teori i skarpa lägen och fått ett gediget underlag för god undervisning.

Den viktiga läsförståelsen

Lässatsningen som startade upp direkt efter sportlovet föregicks av att vårdnadshavarna bjöds in till ett möte och informerades om vikten av läsande och litteratur. Vid mötet deltog två skolbibliotekarier och kommunens språk-, läs- och skrivutvecklare Margaretha Bengtsson.
- Vårdnadshavarna var mycket intresserade av hur skolan arbetar med läsundervisning och ställde frågor om vad de själva kan göra hemma för att stärka elevernas läsförmåga.

Margaretha Bengtsson förklarar att det finns en del tips och trix. Exempelvis att uppmuntra eleverna att ta en liten paus vid punkt och fundera över vad de just läst. Ett annat sätt är att ställa öppna frågor där svaret inte står direkt uttryckt i texten utan finns ”mellan raderna”. Just det senare är något som förskoleklassen tränar på den här dagen. Eleverna berättar för varandra om böcker de läst, men utan att röja berättelsernas explicita peripeti och avslut. Istället recenserar de boken med snillrika muntliga formuleringar som lockar klasskamraterna till att läsa boken som presenteras. En elev puffar för en bok om en häst.
- Du, hur kommer det sig att hästen smiter ut ur hagen hela tiden, undrar Ann-Catrin Nilsson lärare i förskoleklassen, när eleven berättar. Vad tror du hästen längtade efter?

Eleven lägger huvudet på sned och funderar. Bläddrar fram och tillbaka i boken, tittar upp efter tiotalet sekunder och utbrister:
- Den ville busa!

Svaret finns inte direkt uttryckt i texten, men med hjälp av bilderna, beskrivande ord och ledtrådar i texten, listar eleven ut det hela.

Viktoria Struxsjö

ikon

Senaste nyheterna