Sök

Den här nyheten är äldre än tre månader och kan därför vara inaktuell.
2019-06-12

Dynamisk matematikundervisning

I den tredje, och för nu sista, artikeln om att Varberg tillsammans med fem andra kommuner i landet är med och utvecklar ett material som NCM tagit fram, sätts just materialet vars syfte är att ges stöd för att utveckla en god matematikundervisning i ett kollegialt och kollaborativt lärande i fokus.

Anette Isberg, förstelärare i matematik och Marie Nemhed, kommunövergripande förstelärare, är del av den kommungrupp som arbetar i processen som kallas MASIV, Matematiksatsning i Varberg. En del i innehållet i MASIV är utveckla det material som NCM, Nationellt Centrum för Matematikundervisning, tagit fram. Materialet har tydlig forskningsbaserad grund. Anette Isberg och Marie Nemhed Gustafsson menar att materialet ger riktigt goda förutsättningar för att förändra matematikundervisningen.
- Ja, det är ett material som ska hjälpa lärare att uppnå samsyn och öka likvärdighet i matematikundervisningen, förklarar Anette Isberg.
- Materialet kan bidra till att lärandet blir mer differentierat då alla elever kan få bättre förutsättningar att kunna nå en högre nivå än förut, fortsätter Marie Nemhed.

Hur tycker ni att den undervisning som materialet bygger på skiljer sig från vad lärare brukar göra i ”vanliga” fall?
- Materialet bygger på att eleverna måste samtala med varandra och att de lär sig föra och följa resonemang, och där missuppfattningar blir en viktig del, menar Marie Nemhed. Att göra detta redan i årskurs 1 kommer att bygga grupper som väldigt tidigt kommer att vänja sig vid den resonemangskultur som är önskvärd att få, vilket innebär en dynamisk matematikundervisning, där alla elever kan lära sig matematik på en högre nivå.
- Vi tror att materialet i sig kommer att ge lärarna en bättre möjlighet att förmedla kunskap och lärande till eleverna att vi lär oss tillsammans med andra för att få den effekt som vi önskar, säger Anette Isberg.

Ofta hör vi om att matematiklärare konstant och uthålligt ska utveckla elevernas innehållsmässiga förmågor. Vad menas med det?
- Vi talar om fem matematiska förmågor. Detta materialet bygger på att undervisa eleverna när det gäller området taluppfattning som ska utgöra åttio procent av matematikundervisningen i årskurs 1-3, förklarar Marie Nemhed. I varje cykel sker hela tiden ett utvecklande av de matematiska förmågorna. Det kan kännas både tryggt och utmanande att verkligen lägga fokus på det som ska vara i fokus och att eleverna får en mycket bra grundläggande taluppfattning att stå på när det gäller matematiken.
- Materialet kommer att vara till stor hjälp då det gäller att hålla detta fokus även de två lektioner i veckan som inte materialet används, fyller Anette Isberg i. De veckor då materialet inte används alls under läsåret kommer fördjupning att ligga på andra centrala områden inom matematiken såsom geometri och statistik.

Vilka skillnader har ni noterat mellan hur det matematiska innehållet behandlas och presenteras mellan detta material och hur ni ”vanligen” gör?
- En undervisning som gör skillnad är när det finns en tydlig relation mellan undervisning och lärande. Detta material tror vi kommer att hjälpa lärarna att lättare behandla ett matematikinnehåll utifrån en helhet för att sedan bryta ner det till delar och sedan sätta ihop det till en helhet igen, menar Anette Isberg.
- Många lärare arbetar redan systematiskt kring att undervisa specifikt utifrån kritiska aspekter i ett matematikinnehåll för att sedan se hur dessa relaterar till varandra och nu kommer detta att underlätta än mer när man har ett tydligt innehåll att utgå från, säger Marie Nemhed.

Anette Isberg och Marie Nemhed resonerar vidare kring materialet, och menar att många lärare lägger ner mycket tid på att hitta uppgifter och problem som verkligen kan leda till ett differentierat lärande. De menar att det gäller att skapa progression, både under en lektion och mellan lektioner, eftersom svårigheterna kan vara många.
- Att ha ett material som bygger på gedigen forskning och som är framtaget av forskare gör att skillnaden kan bli stor när det gäller kvalitén på den undervisning som eleverna får, förklarar Marie Nemhed. Både när det gäller fokus på bärande delar i området taluppfattning och att skapa progression i sin undervisning, men också att lärarna får ett helt annat stöd när det gäller att utveckla sin ämneskompetens.
Alla undervisande matematiklärare i de kommunala skolornas årskurs 1 kommer att ingå i en grupp på den egna skolan eller tillsammans med andra skolor. Grupperna ska träffas systematiserat varje vecka då arbeta kollaborativt kring materialet.
- De kommer tillsammans att sätta sig in i matematikinnehållet i varje cykel som består av tre lektioner och vara proaktiva när det gäller frågeställningar, vilka uppfattningar som kommer behöva synliggöras samt utvärdera och analysera sin undervisning, berättar Anette Isberg. Varje grupp kommer att ha en samtalsledare som får utbildning både lokalt och av NCM.

För de matematiklärarna i årskurs 1 kommer stödfunktioner i form av verksamma kollegor i matematik arbeta nära de berörda lärarna. Detta så att behov av stöd för lärarnas lärande som uppkommer kan fångas upp och bli konstruktiva inslag till ett långsiktigt och hållbart lärande.
Finns det något som ni är oroliga för när det gäller undervisningens utformning och genomförande?
- Vi förstår om man stöter på problem i processen när det gäller att skapa en resonemangskultur, och då blir det viktigt att det finns orgnaiserat stöd och hjälp på skolan, mellan skolor och på central nivå för att finna bra metoder som gör att vi håller i och håller ut, säger Marie Nemhed. Förstelärarnätverket i matematik blir en viktig stödfunktion då alla grupper ska kunna få stöd och hjälp av de förstelärare som är knutna till respektive grupp vid flera tillfällen nästa år.
- Vi ser också att vissa faser i en cykel som är tre lektioner kommer att bli långa för eleverna och där behöver vi ta in metoder och verktyg som hjälper eleverna att vara aktiva och fokuserade, fortsätter Anette Isberg. Lärarnas och elevernas behov av stöd har vi i medvetandet redan från start, och en framtida utmaning blir att möta dessa elever om tre år då den första årskurs ”ettor” börjar ”fyran”. Vi tror att de kommer att ställa höga krav på den undervisning de möter där.
Pedagog Varberg kommer självklart att följa utvecklingsprocessen och lyssna in hur målbilden om att arbetet leder till stärkta matematikkunskaper steg för steg nås.

Viktoria Struxsjö

Läs de två tidigare artiklarna om matematikssatsningen

Varberg vill höja ribban!

Samsyn och likvärdighet i matematikundervisningen