Sök

2017-10-13

”Det finns ett före och ett efter resan till Auschwitz!”

Resfeber är måhända närvarande, men erfarenheter skapar trygghet. När fyra pedagoger förbereder årets elevresa till Auschwitz handlar samtalen om allt från elevers förförståelse för förintelsens konsekvenser till att vara förberedda på de upplevelser som komma skall.

Om två veckor åker de fyra pedagogerna till Auschwitz.

Om två veckor åker de fyra pedagogerna till Auschwitz.

Om två veckor avgår en buss med drygt femtio personer från Varberg med destination Auschwitz. En resa som kommer att ge elever och pedagoger minnen och upplevelser för livet. En resa som väcker många känslor och som faktiskt handlar om liv och död. 
- Att resa med elever är fantastiskt eftersom de bär med sig sin bakgrund och vardag in i en lärprocess där upplevelser på plats ger nya tankar och ny kunskap, berättar Robert Bladh, en av de fyra pedagogerna som regisserar Auschwitzresan.
Tillsammans med Niklas Gabrielsson, Ika Landén Moos och Sabine Kohn, ansvarar Robert Bladh för planering, genomförande och efterarbete av resan. Alla fyra menar att elever förändras efter att ha rest till Auschwitz och betraktar världen med nya ögon. Både det samhälle vi lever i idag, men också det samhälle som varit. Ett samhälle som diskriminerade, förföljde och utrotade människor som inte ansågs vara den norm som föredrogs.
- Eleverna vågar stå upp för mänskliga rättigheter och ser på omvärlden med andra ögon. De omvärderar samhället och sprider sina upplevelser till andra, där nya tankar ger ytterligare dimension i lärandet och också fördjupar det, säger Ika Landén Moos.

En mycket relevant aktivitet

De pedagogiska researrangörerna har som en av många gemensamma nämnare att de inom ramen för sina individuella uppdrag också arbetar med ett värdegrundsuppdrag vars utgångspunkt är förintelsen. Tidigare har de fyra arbetat ideellt med resorna, och sedan 1999, med bara något års uppehåll, har de guidat drygt tusen elever genom förintelsens vidrigheter under andra världskriget. Från och med i år har barn- och utbildningsförvaltningen på uppdrag av KS, kommunstyrelsen, ett direkt ansvar att samordna lärprocessen där alltså resan till Auschwitz ingår.
- Syftet med arbetet är att förverkliga läroplanens skrivning om bland annat människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet och alla människors lika värden, förklarar Niklas Gabrielsson. Alla som arbetar i skolan ska förmedla dessa och fler värden, och möjligheten för elever att resa till Auschwitz är en mycket relevant aktivitet som bidrar till konkretion av det läroplanen slår fast. Många är de varbergspedagoger som genom åren rest till Auschwitz tillsammans med elever via ovan kvartetts resor. I förberedelserna ingår föreläsningar där kvartetten dels använder egna erfarenheter från tidigare resor som stöd för förförståelse, dels berättar om egna släktingars personliga berättelser om att förföljas och stängas in i arbets- eller förintelseläger.
- Det finns mycket dokumenterat om mekanismerna bakom folkmorden under andra världskriget, säger Sabine Kohn. Tack vare materialet kan vi kan fråga oss hur det kunde ske, det finns ju inte så många överlevande kvar idag.

Påverkar en för livet

De fyra menar att det är viktigt att, kanske nu mer än någonsin, lära av dåtiden för samtiden och framtiden, så att inte systematiserade folkmord upprepas.
- För de elever och lärare som varit med på någon av resorna genom åren, får vi ofta höra att det finns ”ett före och ett efter Auschwitz”, berättar Robert Bladh. Med det menas att resan tydliggör att förintelsen ägt verkligen rum, och att stå på plats och lägga handen på en av de kvarvarande gaskamrarna, det påverkar en för livet.  
Att följa upp resan med arbete i klassrummet, spridning av erfarenheter och upplevelser är därför en viktig del i helheten med resan. Elever kan inte lämnas ensamma i efterarbetet, om effekt för lärande och bildning ska uppnås. Den löpande undervisningen, både före och efter resan, är viktig att skapa struktur och systematik för.
- På sikt skulle en lärarhandledning kunna sammanställas, så att kontinuitet för innehåll och stoff kopplat till läroplanen blir tillgängligt, säger Sabine Kohn. På så sätt skulle fler ges förutsättningar att aktivt lärsprida, samordna och utveckla processerna. Som med många andra utvecklingsprocesser, kan några års stabilitet i en arbetsgrupp behövas, innan vi ser att undervisningen är förfinad.

Viktoria Struxsjö
 

ikon

Senaste nyheterna